PAR
CRosen i Marstrand! utbrast Patrik Min-
ning med hänförelse. jag tillstår ett hon
kan göra till och med en gubbe varm om
bjertat.
Hvad tycker brors son om henne?
Emanuel? Stackars pojke! Han var alldeles
betagen! — Men jag hoppas och är öfvertygad
om att han numera tagit sitt förnuft till
fångat — rättade sig köpmannen, i det han
fingrade på sin Wasa-kraschan, under ängslan
att ha syntes för angelägen.
Men skulle då en sådan förtjusning verk-
ligen innebära så mycket oförnuft? gentog
grefven och vågade en djerf blick in i Patrik
Minnings ögon.
Ja och nej! och ja om igen! svarado köp-
mannen orakelmessigt.
tBror talar i gåtor.
Det vore oförnuft, återtog grosshandlaren,
Satt eftersträfva en förbindelse, som skulle
möta så många svårigheter och der ett afslag
vore så godt som en förolämpning. Jag har
sjelf varit gift, och lyckligt gift med en adels-
mans dotter, men ehuru detta parti var en
räddning för den nästan ruinerade familjen,
fick jag likväl ofta höra talas om den uppoff-
ring man gjort af sina åsigter och sina prin-
ciper. Vi lefva i nivelleringens tider, min
ärade bror, och vi äro båda två för upplysta,
att icke erkänna penningen såsom en makt i
samhället, och att icke uppskatta en högt ut-
vecklad industri såsom ett lands lifsvilkor,