centern, hvars ståndpunkt säkert delas af
ett . stort antal i medkammaren, i sitt pro
gram visat afsigt: att tillmöteskomma andra
kammarens majoritet.
Finansministern hr Wern anmärkte att
statsutskottet väl kunde anses ega lika befo-
genhet som han att ändra budgetens uppställ-
ning. För öfrigt ville han ej vidkännas något
vankelmod i afseende på användning af öf-
verskottet ; han hade helt enkelt varit skyldig
att framställa de behof, som förefinnas och
hvilka icke kunna göras beroende af den svår
lösta och omfattande omregleringen af hela
embetsverk, Mot beskyllningen att ej vilja
några skattenedsättningar stod han lugn, då
han kunde hänvisa till hvad han förra året i
detta afseende föreslagit och till det förslag i
samma riktning, som nu blifvit gjordt. Vis-
serligen -hafva vi i ekonomiskt afseende goda
tider, men han hade dock ej föreställt sig att
vi stigit så högt i välmåga, att man kunde
betrakta en fjerdedels millions skattenedsätt-
ning (kronobrefbäringens borttagande) såsom nå-
gonting, vid hvilket man ej ens behöfde fästa
det ringaste afseenda.
Hr Jöns Pehrsson ansåg att-man ännu hade
alltför lösa skäl för att hängifva sig åt varma
tacksamhetsbetygelser; dertill är tids nog då
man har något verkligt att tacka för. Hvad
talaren beträffade, så hade han verkligen vän-
tat att i statsverkspropositionen denna gång
få se några allvarligt. menade försök till spar-
samhet, men hans förhoppning hade blifvit
besviken, Han lofvade att i sinom tid fästa
en närmare uppmärksamhet. vid hvad han
trodde förtjena en sådan, och särskildt skulle
han så ha något att anföra rörande första
hufvudtiteln.
Hr Gumcelius uttalade en önskan att den
öfverflyttning från riksgäldskontoret till stats-
kontoret af vissa ärendens behandling, som nu
föreslagits, måtto få en ännu större utsträck-
ning till åstadkommande af mera enkelhet och
reda. I sammanhang härmed lade talaren
statsutskottet - på hjertat att öfverväga huru-
vida icke, i följd -af minskade göromål inom
riksgäldskontoret, de till detta verk förut ut-
gående flitpenningarne — ett gammalt tviste-
frö och agitationsämne inom riksdagen — nu
kunde försvinna. Hr Gumzlius bringade ock
jernvägsfrågan på tal. Han beklagade beslu-
tet om norra stambanans riktning och spår-
bredd, men medgaf att dess bredspårighet
kuhde ha en ursäkt i Gefle — Dala-banan, det
olyckliga upphofvet till vår norra statsbana.
Förr hade det hetat att norr om Geflebanan
skulle någon bredspårig jernväg ej ifråga-
komma. Nu föreslår dock regeringen en bred-
spårig bara, Detta skulle talaren och som
han trodde flera med honom komma att mot-
sätta sig. Han erkände att Norrland borde
ha jernväg, men man måste tillse att banans
anläggning ej blir så dyr, att den icke bär sig.
Bättre vore för: Norrland att för samma summa
få några mil längre smalspårig jernväg än. en
bredspårig men kortare,
Ett annat skäl att bygga norra bånan smal-
spårig vore äfven det, att eljest skulle de
många enskilda bolag, hvilka utan tvifvel ön-
ska lägga bibanor till stambanan, förorsakas
en ökad utgift genom att tvingas göra dessa
bibanor bredspåriga till undvikande at en dyr
och tidsökande omlastning. Mot den före-
slagna utgångspunkten för denna bana, Storvik
på Gefle—Falubanan, gjorde talaren äfven an-
märkning. Han trodde icke att Norrlands an-
språk tillfredsställdes med en kustbana; der-
före ville han att norra stambanan skall utgå
från .Falun eller närheten deraf och fortsätta
fl Fydligngte punkten af Storsjön i Jemt-
ands K
Statsrådet Bergström upptog dessa anmärk-
ningar till besvarande. Det förnämsta skäl,
som: bestämt honom att. föreslå banan bredspå-
rig med lätt ötverbyggnad, vore det, att den
öfvervägånde mängden af det gods, som kom-
mer att forslas på denna väg från andra jern-
vägar, malm och kol, icke tål vid någon om-
lastning. Skilnaden i priset mellan det för-
slagna byggnadssättet och smalspårig jernväg
är ieke heller särdeles .stor.. De, som förr
varmt förtäktat-det smalspåriga byggnadssättet,
hade förlorat många af sina anhängare, och
särskildt hade i Norge inträffat ett märkligt
omslag i allmänna uppfattningen af denna fråga,
i det smalspårigheten förlorar allt fler och fler
förespråkare. Hvad riktningen: beträffade, så
ansåg hr statsrådet att den. föreslagna vore
den enda möjliga. Jn bana längre inåt lan-
det Skulle endast beröra obebodda trakter och
komma att gå igenom landets ofruktbaraste
provins, Härjeådalen, Man måsto i Norrland
sätta jernvägen i förbindelse med elfyarnes
flottleder. Hr Gumoeliilförslag skulle dessutom
tillintetgöra den stora tanken, att sätta Botten-
kafvet i förbindelse med Vesterhafvet, något
om hvars stora betydelse för Norrland aldrig
tvist uppstått,
Hr Staaff instämde fullständigt med stats-
rådet Bergström och anmärkte att alla norr-
lännifigår äro cäiga om banans riktning mellan
Storvik och Hybo.
Statsverkspropositionen blef efter föregående
yttranden och åtföljd af dessa remitterad till
statsutskottet.
Konungaparets kröning,
Vid lördagens sammanträde väcktes i kam?
rarne af vice talmännen förslag rörande. ko-
nungaparets kröning. De ordalag, hvari detta
förslag i hvardera kammaren framstälides, voro