tillfällen ville han på förhand underrätta församlingen, att han önskade uppträda, och donna skulle då fatta sitt beslut deröfver. Flera af vensterns medlemmar funnc denna eftergift från Thiers sida för högerns anspråk alltför stor, och om denna mening vardt mötet enso, men uttryckte på samma gång sin afsigt att äfven framdeles understödja Thiers styrelse, så länge detta kande ske utan förfång för republiken. Temps yttrar, att trettiomannautskottets hållning tydligt visar, att det är lika fiendtligt som någonsin mot presidentens budskap och att högern på intet vilkor vill tillåta Franrrike att få fred och lugn på republikansk grundval. Den 20 och 22 dennes föreföllo inom trettiomannautskottet lifliga debatter angående hertig Decazes förslag, och blef resultatet af dossa öfverläggningar, enligt ett i vårt gårdagsnummer meddeladt telegråm, att utskottet beslöt för närvarande tillstyrka, det presidenten skall ega yttra sig inför nationalförsamlingen endast vid förhandlingar rörande lagförslag. Härvid gjordes dock det förbehåll att det framdeles må få bestämmas, em och i hvad mån Thiers skall tillåtas tala inför församlingen i fråga om interpellationer. Från Chiselhurst skrifves till VIndependance belge, att med afseende på bonapartisternas politiska uppträdande sannolikt intet definitivt beslut kommer att fattas, förrän kejserlige prinsen fyllt 17 år (den 16 mars 1873). Man anteger att prinsen då skall bli förklarad myndig. Dat berättas i en annan skrifvelse från Chiselhurst, att kejsar Napoleon, tack vare sin förre sekreterare Eugdne Delessorts uppmärksamhet, redan hvilar i fransk jord. Dolessert har nämligen medfört en stor kista, fylld med mull, från Tuilorierträdgården och just från det ställe, der kejsaren uppehöll sig den dag, då han lemnade sitt slott, för att draga ut i kriget. På denna jord har kejsarens lik blifvit nedsott uti Mariekyrkan i Chiselhurst. Om vissa planer att mörda Napoleon JIT:s son, hvarmed de i London lefvande franska kommunarderna sägas ha umgåtts, berättar den bonspartistiska tidningen Puys följande: De franska flyktingarne i London ha, icke nöjda med att kejsaren är död, velat mörda hans son i samma stund, då hans egna jordiska qvarlefvor blefvo burna till sitt sista hvilorum. De ha hållit sammsnkomst på en af de bierstugor, som de bruka besöka, för att öfverlägga om huru man lättast skulle kutira rödja prinsen ur vägen. På sammankomsten hade infunnit sig alla de förnämsta bland kommunardetna, herrar Eudes, Lonquet, Vermesch, Lissagaray, Felix Pyat och SInternationales4 chef Carl Marx, Man insåg, att det var nödvändigt att taga ett allvarsamt steg, då det bonapartistiska partiet, långtifrån att vara tillintetgjordt, tvärtom syntes homta nya krafter af sin olycka. Man fann derför rådligast att lösa den gordiska knuten med dolken. Trenne kandidater uppträdde, erbjudande sig att begå brottet, nämligen en belgier, en fransman och en italionare. Felix Pyat, som ledde förhandlingarne, valde italienaren. Denne skulle vid likbegängelsen söka näcma sig prinsen och nedstöta honom. Men saken blef röjd för den engelska polisen, som derom underrättade kejsarinnans omgifning. Nödiga försigtighetemått vidtogos genast, Ett stort antal polisbetjenter uppställdes kring huset. Några besynnerliga figurer observerades i dess närhet, men man märkte ingenting ovanligt förrän på onsdagsmorgonen, då någon hänlelsevis varseblef en man af misstänkt utskeende som försökte smyga sig in irummen Denne man blef genast anhållen och öfveromnad åt polisen. I samma stund satte ig liktåget i rörelse. Prinsen var omgifren af kammarherrar, rom aflöste hvaranIra. De närvarande engelska polistjenstenännen hade order att lyda dessa herrars vefallningar, och på etttecken af dem skulle varje misstänkt individ arresteras. Under vägen till kyrkan sökte flera personer försäfves komma prinsen nära, Den arresteade mannen skall undergå ransakningX; SEEN ST RSS NINO STORES NS