tillfällen ville han på förhand underrätta
församlingen, att han önskade uppträda, och
donna skulle då fatta sitt beslut deröfver.
Flera af vensterns medlemmar funnc
denna eftergift från Thiers sida för högerns
anspråk alltför stor, och om denna mening
vardt mötet enso, men uttryckte på samma
gång sin afsigt att äfven framdeles under-
stödja Thiers styrelse, så länge detta kande
ske utan förfång för republiken. Temps
yttrar, att trettiomannautskottets hållning
tydligt visar, att det är lika fiendtligt som
någonsin mot presidentens budskap och att
högern på intet vilkor vill tillåta Franr-
rike att få fred och lugn på republikansk
grundval.
Den 20 och 22 dennes föreföllo inom tret-
tiomannautskottet lifliga debatter angående
hertig Decazes förslag, och blef resultatet
af dossa öfverläggningar, enligt ett i vårt
gårdagsnummer meddeladt telegråm, att ut-
skottet beslöt för närvarande tillstyrka, det
presidenten skall ega yttra sig inför natio-
nalförsamlingen endast vid förhandlingar rö-
rande lagförslag. Härvid gjordes dock det
förbehåll att det framdeles må få bestämmas,
em och i hvad mån Thiers skall tillåtas tala
inför församlingen i fråga om interpella-
tioner.
Från Chiselhurst skrifves till VIndepen-
dance belge, att med afseende på bonapar-
tisternas politiska uppträdande sannolikt intet
definitivt beslut kommer att fattas, förrän
kejserlige prinsen fyllt 17 år (den 16 mars
1873). Man anteger att prinsen då skall
bli förklarad myndig.
Dat berättas i en annan skrifvelse från
Chiselhurst, att kejsar Napoleon, tack vare
sin förre sekreterare Eugdne Delessorts upp-
märksamhet, redan hvilar i fransk jord.
Dolessert har nämligen medfört en stor ki-
sta, fylld med mull, från Tuilorierträdgår-
den och just från det ställe, der kejsaren
uppehöll sig den dag, då han lemnade
sitt slott, för att draga ut i kriget. På
denna jord har kejsarens lik blifvit nedsott
uti Mariekyrkan i Chiselhurst.
Om vissa planer att mörda Napoleon JIT:s
son, hvarmed de i London lefvande franska
kommunarderna sägas ha umgåtts, berättar
den bonspartistiska tidningen Puys följande:
De franska flyktingarne i London ha,
icke nöjda med att kejsaren är död, velat
mörda hans son i samma stund, då hans
egna jordiska qvarlefvor blefvo burna till
sitt sista hvilorum. De ha hållit sammsn-
komst på en af de bierstugor, som de bruka
besöka, för att öfverlägga om huru man
lättast skulle kutira rödja prinsen ur vägen.
På sammankomsten hade infunnit sig alla
de förnämsta bland kommunardetna, herrar
Eudes, Lonquet, Vermesch, Lissagaray, Fe-
lix Pyat och SInternationales4 chef Carl
Marx, Man insåg, att det var nödvändigt
att taga ett allvarsamt steg, då det bona-
partistiska partiet, långtifrån att vara till-
intetgjordt, tvärtom syntes homta nya kraf-
ter af sin olycka. Man fann derför råd-
ligast att lösa den gordiska knuten med
dolken. Trenne kandidater uppträdde, er-
bjudande sig att begå brottet, nämligen en
belgier, en fransman och en italionare. Fe-
lix Pyat, som ledde förhandlingarne, valde
italienaren. Denne skulle vid likbegängel-
sen söka näcma sig prinsen och nedstöta
honom. Men saken blef röjd för den en-
gelska polisen, som derom underrättade kej-
sarinnans omgifning. Nödiga försigtighete-
mått vidtogos genast, Ett stort antal polis-
betjenter uppställdes kring huset. Några
besynnerliga figurer observerades i dess när-
het, men man märkte ingenting ovanligt
förrän på onsdagsmorgonen, då någon hän-
lelsevis varseblef en man af misstänkt ut-
skeende som försökte smyga sig in irummen
Denne man blef genast anhållen och öfver-
omnad åt polisen. I samma stund satte
ig liktåget i rörelse. Prinsen var omgif-
ren af kammarherrar, rom aflöste hvaran-
Ira. De närvarande engelska polistjenste-
nännen hade order att lyda dessa herrars
vefallningar, och på etttecken af dem skulle
varje misstänkt individ arresteras. Under
vägen till kyrkan sökte flera personer för-
säfves komma prinsen nära, Den arreste-
ade mannen skall undergå ransakningX;
SEEN ST RSS NINO STORES NS