ec 3 Utrikes-Nyheter. Preussiska regeringen här inför landtdagön främlagt ett lagförelag rörande den förberedande undervisningen för blifvande katolska prester och dessa presters tillsättande, hvilket förslag afser att göra presterskapet mindre beroende af påfvemakten och ifera egnadt att genom sin verksamhet befrämja statens ändamål. Härom har under de senare dagarne en lifig debatt förefallit inom deputeradekammaren. Den 17 dennes uppträdde undervisningsministern till försvar för förslaget, som då redan rönt ett ganska lifligt motstånd af åtskilliga talare. Af hvad han härvid yttrade anföra vi följande: Tror man då, att presternas duglighet skall förringas genom den bildning, som enligt förslaget fordras hos dem, och tror man, att utöfvandet af det presterliga embetet samt dettas moraliska makt deraf skola lida? Sådant är ju omöjligt. De som påstå det, tro det icke sjelfva; de säga det blott för att förvirra åsigterna i landet. De föra alltid på tungan, att de vilja gifva kejsaren hvad kejsaren tillhörer; men huru göra de i sjelfva verket? Å ena sidan säga de, att det beror af dem att erkännä lagarne, men i sina tidningar och vid sina sammankomster agitera de mot lagarne, de bedja till och med om skydd mot desämma, Lagarne måste man lyda, man får icke bekämpa dem. Staten och kyrkan äro inom det moreliska området lika berättigade, vid hvarandras sida stående makter. Men inom rättens område står staten öfver kyrkan, — — Presten är i egentligaste mening folklärare; derför håller regeringen på hans egen fosterländska uppfostran, De katolska andliges nuvarande uppfostran är romersk. Seminarierna för katolska prestkandidater äro utländska företeelser midt i Tyskland. Den 16 dennes egde en rådplägning rum i Chiselhurst, hvari kejsarinnan, Rouher, Clement Duvernois och Lavalette deltogoa, rörande utfärdandet af en proklamation i Napoleon IV:s namn. Något beslut blef emellertid icke fattadt i anseende till sig yppande meningsskiljaktigheter. Pring Jörome Napoleon ämnar, efter egen utsago, afbålla. sig från all inbländning i familjepolitiker samt från hvarje slags agitation och såsom en god frånsk medborgare underkasta sig den bestående regeringen. Alla rykten om ett aotsatt förhållande förklaras bestämdt vara ogrundade. Prinsen skulle som i förrgår återvända till Schweiz. Sedan nu äfven röka höfvet afilagt sorg efter Napoleon, ha alla större hof gjort det, förutom det preussiska. — I Berlin har frågen om hofsorg öfter Nåpoleon väckt myoken förlägenhet. Allmänna meningen synes bestämät vända sig mot en tådan tillställning såsom blott en hycklande och själlös, af etiketten fordrad motsats mot de i sjelfva verket med afseende på den cflidie Eos både korungahus och folk herrskande känsloina. Den stora striken bland kolgrufveoch jernverksarbotarne i Wales pågår fortfarande och framkallar stora bekymmer i södra England. Times har sändt en korrespondent till Merthyr, gom skrifver derifrån den 16 lennes: Hittills har lugn herrskat; men befolkningen motser med oro följderna af lenna arbetsinställelse. Huru fredliga arbeatne äh må vara åf fHåturen, äro dock 10,000 å 50,000 friska och stärka karlar, som gå med händerna i fickan och i fickan cke ha annat än händerna, ett farligt element, hvar i riket de än må uppehålla sig. Arbetsgifvarne visa sig omedgörligare än rågonsin ; deräs hat till arbetareföreningarne ir otroligt. De äro fast beslutna att låta triken fortgå, tills den dör af utmattring. danne BP I stats rår äm oy sr Attac.