ec 3
Utrikes-Nyheter.
Preussiska regeringen här inför landtda-
gön främlagt ett lagförelag rörande den för-
beredande undervisningen för blifvande ka-
tolska prester och dessa presters tillsät-
tande, hvilket förslag afser att göra pre-
sterskapet mindre beroende af påfvemakten
och ifera egnadt att genom sin verksamhet
befrämja statens ändamål. Härom har un-
der de senare dagarne en lifig debatt före-
fallit inom deputeradekammaren. Den 17
dennes uppträdde undervisningsministern till
försvar för förslaget, som då redan rönt
ett ganska lifligt motstånd af åtskilliga talare.
Af hvad han härvid yttrade anföra vi följande:
Tror man då, att presternas duglighet
skall förringas genom den bildning, som
enligt förslaget fordras hos dem, och tror
man, att utöfvandet af det presterliga em-
betet samt dettas moraliska makt deraf
skola lida? Sådant är ju omöjligt. De som
påstå det, tro det icke sjelfva; de säga det
blott för att förvirra åsigterna i landet.
De föra alltid på tungan, att de vilja gifva
kejsaren hvad kejsaren tillhörer; men huru
göra de i sjelfva verket? Å ena sidan säga
de, att det beror af dem att erkännä la-
garne, men i sina tidningar och vid sina
sammankomster agitera de mot lagarne, de
bedja till och med om skydd mot desäm-
ma, Lagarne måste man lyda, man får
icke bekämpa dem. Staten och kyrkan äro
inom det moreliska området lika berättigade,
vid hvarandras sida stående makter. Men
inom rättens område står staten öfver kyr-
kan, — — Presten är i egentligaste mening
folklärare; derför håller regeringen på hans
egen fosterländska uppfostran, De katolska
andliges nuvarande uppfostran är romersk.
Seminarierna för katolska prestkandidater
äro utländska företeelser midt i Tyskland.
Den 16 dennes egde en rådplägning rum
i Chiselhurst, hvari kejsarinnan, Rouher,
Clement Duvernois och Lavalette deltogoa,
rörande utfärdandet af en proklamation i
Napoleon IV:s namn. Något beslut blef
emellertid icke fattadt i anseende till
sig yppande meningsskiljaktigheter. Pring
Jörome Napoleon ämnar, efter egen utsago,
afbålla. sig från all inbländning i familje-
politiker samt från hvarje slags agitation
och såsom en god frånsk medborgare under-
kasta sig den bestående regeringen. Alla
rykten om ett aotsatt förhållande förklaras
bestämdt vara ogrundade. - Prinsen skulle
som i förrgår återvända till Schweiz.
Sedan nu äfven röka höfvet afilagt sorg
efter Napoleon, ha alla större hof gjort det,
förutom det preussiska. — I Berlin har frå-
gen om hofsorg öfter Nåpoleon väckt myo-
ken förlägenhet. Allmänna meningen synes
bestämät vända sig mot en tådan tillställ-
ning såsom blott en hycklande och själlös,
af etiketten fordrad motsats mot de i sjelfva
verket med afseende på den cflidie Eos både
korungahus och folk herrskande känsloina.
Den stora striken bland kolgrufve- och
jernverksarbotarne i Wales pågår fortfarande
och framkallar stora bekymmer i södra Eng-
land. Times har sändt en korrespondent
till Merthyr, gom skrifver derifrån den 16
lennes: Hittills har lugn herrskat; men
befolkningen motser med oro följderna af
lenna arbetsinställelse. Huru fredliga arbe-
atne äh må vara åf fHåturen, äro dock
10,000 å 50,000 friska och stärka karlar,
som gå med händerna i fickan och i fickan
cke ha annat än händerna, ett farligt ele-
ment, hvar i riket de än må uppehålla sig.
Arbetsgifvarne visa sig omedgörligare än
rågonsin ; deräs hat till arbetareföreningarne
ir otroligt. De äro fast beslutna att låta
triken fortgå, tills den dör af utmattring.
danne BP I stats rår äm oy sr Attac.