bland hundratals häktade utfinna de brottslige,
är rätt anmärkningsvärdt. Fångarne höllos
under sin inspärrning fullkomligt afstängda
från den yttre verlden och deras ögon voro
förbundna för att hindra dem från att på
tjufvars vanliga sätt meddela sig med hvar-
andra genom tecken. Medfångar, hvilka de
icko kände, inspärrades i samma celler och
desse innästlade sig i fångarnes förtroende,
studerade deras karakterer, utforskade deras
hemligheter och uppbjödo sitt yttersta för att
fram alla en fullständig bekännelse.
Hvad Sandor sjelf beträffar, lyckades den
kungl. kommissarien att genom ett i hög grad
fiffigt tillvägagående få en fullständig och om-
fattande bekännelse om alla hans brott. Kom-
missarien visste, att den store röfvarechefon
var ytterst mån om sitt anseende och att han
brukade se ned på sina mindre djerfva med-
brottslingar såsom blotta hönstjufvar. Hr
de Raday befallde Sandor att falla på knä
framför sina medfångar — bandets lilla kår
af småtjutfvar — hvilka hade fått befallning
att tillvita honom det han vore ex hönstjuf
liksom de. Listen lyckades fullkomligt; den
stolta Sandors hederskänsla blef dödligt sårad
och röfvarkungen (såsom han älskade att
kalla sig) afgaf genast en fullständig bekännelse
om sina mångfaldiga brott såväl som om sina
medbrottslingar. Mot en annan ryktbar bandit
vid namn Jean Bajdor betedde sig den kungl,
kommissarien på. följande sätt: Bajdor är känd
för att vara ytterst vidskeplig; han är ankla-
gad för att ha begått två mord och bedyrar
sin oskuld,
En qväll lät ransakningsdomaren införa Baj-
dor i sitt kabinett och tilltalade honom genast
i följande ordalag: Jean Bajdor, jag får icke
sofva för er skull; den af er mördade Peter
Bodris vålnad visar sig för mig hvarje natt
och hotar att oroa och plåga mig ända till dess
jag satt det rep, hvarmed ni strypte honom,
omkring er egen hals! I det domaren yttrade
detta, kastade han ett rep omkring Bajdors
hals och befallde att han skulle återföras till
fängelset. Vid midnatt rusade Jean Bajdor,
som oaktadt sina femtionio brott hade sofvit
godt, upp och mot fängelsets dörr, ropande på
bjelp. Det var just detta ögonblick, som den
oroligt väntande domaren hade afvaktat; han
gick in i cellen, der Bajdor bekände icke blott
att han mördat Bodri och hans son, utan också
att han begått en mängd andra ohyggliga brott,
Mod ledning af dessa upplysningar återfann
man liken af hans båda offer, hvilka önnu hade
repen qvarsittande om sina halsar. Lyssnande
till Bajdors råd har en mängd andra brottslin-
gar frivilligt aflagt bekännelser om af dem
begångna brott; alla de häktade missdådarne
hållas, det bör erinrag, i fullkomlig okunnighet
om de anklagelser, hvilka äro uppställda emot
dem, Vid första förhöret tillfrågades de icke
om de begått ett så och så boskaffadt brott,
utan de uppmanades helt enkelt att erkänna
allt, hvartill de möjligen kände sig skyldige.
En mängd förut icke anade brott har på detta
sätt kommit i dagen.
Man kan af följande uppgift öfver antalet
mål, som för närvarande är under handlägg-
ning af en för ändamålet särskildt tillsatt dom-
stol, göra sig ett begrepp om huru behagligt
det måtte ha varit att bo i Szegedin. Då den kgl.
kommissarien ankom till Szegedin funnos 1,506
brottmål anhängiggjorda, kort tid derefter an-
hängiggjordes ytterligare 500, och då den kungl.
domstolen hade slutat sitt värf, kommo 950
nya brott i dagen — således närmare 3,000
brott, alla af gröfsta slag. I tusen af dessa
mål äro redan domar afkunnade och nästan
alla hafva blifvit af högsta domstolen stadfä-
stade. De större och mindre brott, hvilka
den kungl. kommissionen upptäckt, uppgå
till ett antal: af 8,000. De hufvudsakliga an-
klagelserna äro för mord, rån, inbrottsstöld,
och mordbrand o. 3, v, Antalst stölder ensamt
utgjorde 4,000. Rättegången mot dessa hittills
icke öfverträffade röfvareband är icke ännu
afslutad.
or —? ————————— LL — — — -———k