Träll. ee a tre RRRXXLXRX—EEXSXXX——X Det laga försvaret. Det enda fall i våra rättsförhållanden, der lagstiftaren öppet icke godkänt principen om jemlikhet inför lagen, är i fråga om det laga försvaret. Visserligen framkallar tillämpningen . af strafflagens åtskilliga bestämmelser konseqvenser, hvilka väl väcka tanken på att en olikhet inför lagen råder t. ex. mellan förmögna och fattiga personer, der det blir fråga om förvandlingsstraff, från hvilka den förmögne lätt kan utan någon känbar uppoffring friköpa sig, då den fattige deremot måste underkasta sig en af de svåraste straffformerna, frihetens förlust, eller till och med vattenoch brödstraff; men i fråga om bestämmelsen om det laga försvaret är det alls ingenting personligt som tages med i räkningen, ntan endast förmögenheten. Straffet för bristande försvar drabbar sålunda aldrig den som eger någon förmögenhet, utan endast de fattige. Och strängt med besked må väl detta straff kallas, onaturligt strängt, ty noga och efter alla vanliga rättsgrundsatser sedt, tillämpas det för någonting som icke är brott — och likväl lyder straffet alltid på frihetens förlust! Tillämpningen af denna lagbestämmelse har riktat våra brottmålsannaler med många Aåmålt af särdeles upprörande art. En mycket belysande och innehållsrik illustration till frågan lemnar ock nedanstående tedogör relse för ett mål om en försvarslös, som visserligen genom en lyckligt mellankommen medlare återfick friheten, men likväl var den några månader. beröfvad — hvarför? jo, för förment brist på försvar! Justitierådet Naumann redogör ivsin tidskrift; sista häftet för I 1872, för gången af denna försvarsfråga sålunda: Arbetskarlen C, J. Källberg, straffad förförstå resan stöld, föreladeg den 3 april 1872 af öfverståthållareembetet för polisirenden att inom 8 dagar derefter förskaff sig laga försvar vid äfweatyr att värda dömd till allmint arbete. Den 30 i samma månad anträffades Källberg i Stock: holm och iomanades i häkte för det han ej ställt sig till efterrättelse de-för straffade och under olisuppsigt ställda personer gifna föreskrifter. Efter hållet polisförbör med Källberg, som dervid uppgaf att han alltsedan år 1 69 vistats i Stockholm och försörjt sig med tillfälligt arbete, meddelade öfverståthållareembetet den 17 maj dtslag: att enär Källberg befanne sig i saknad af Jaga försvar och icke kunnat sig sådant bereda, ehuro han dertill erhållit rådram, samt Källberg, enligt vederbörande läkares intyg, vore fullt arbetsför, förty, med stöd af -k. stadgan d. 29 maj 1846 angående försvarslöga och till alle mänt arbete förfallna personer samt k. kungörelsen den 13 juli 1853, dömdes Källberg att hållas till allmänt arbete under två års tid 4 den ort, som vöre a? fångvårdsstyrelsen bestämd; Sedan Källberg, enligt intyg af t. f. direktören vid Stockholms stads eelfängelse, den 22 mej förklarat sig nöjd med uslaget, blef hän den 23 i samma månad afsänd till Karlsborgs fästning. Den 24 mej (således endast 2 dagar derefter) ingåfvos från Källberg och skomakaren O.-W, Lindberg underdåniga besvär, hvari yrkadesupphifvande af öfverståthållaresnibetets utslag på den grund, att Källberg, såsom gande jordbrakss lägenhet i Södermanlands läv och der skaltskrifven, icke kunde anses sakna laga försvar. Till bestyrkande hiiraf företeddes dels ett den 8 maj 1872 upprättedt kontrakt, hvarigenom Lindberg till Källberg på 40 års besittning från d1 näst: förutgångna april upplåtit lägenheten Öhrbrink i Ludgo socken, nyssnämda län, mot 1.500 rdr och öfriga vilkor; dels-ock ett af pastor i Tndgo törsamling äfven den 8 maj utfärdadt intyg, ett Källberg samt hustru och dotter inflyttat tvillnämda församling och blifvit skrifoa vid lägenheten Öhrbrink, tillhörig skomaksren Lindberg. Målet föredrogs inför högsta domstolen den 8 juli 1872; och enär ett hos k. m:t företedt, af pastor i Ludgo församling den 8 sistlidne nraj utfärdadt intyg innebölle avt Kullberg tillnämda församliog inflyttat och vore skrifyen vid den skomakaren Lindberg tillhöriga lägenheten Öhrbrink, tunno högsta domstolens fosto ledamöter