2 BE PR ME jigens af Öramont senaste offentliga mediclanden. Beust skall nemligen, efter hvad från Wien skrifves till Köln. Zeitung, ha Bändt ett enskildt bref till Gramont, hvarpå denne svarat den 27 december. Det heter, att grefve Beust förbereder en artikel, som under benämning af Lettre å un ami skall införas 1 franska tidningar. Neue Freie Presse af den 3 dennes dementerar det af berlinska tidningar utspridda ryktet, att Beust fkällo ka fallit i onåd. Tvärtom försäkras det, att han i december haft en tillfredsställande audiens hos kejsaren och att han skall stanna i Wien intill slutet af februari för att deltaga i herrehusets förhandlingar. Memorial Diplomatique i Frankrike försäkfar i afseende på den Gramontska saken, att bladet från fullt pålitlig källa vet, att om franska armöen kunnat intränga under sista kriget i södra Tyskland, så skulle den österrikisk-ungerska armån ha förenat sig med densamma vil dess intåg i Baiern, Samma tidning säger, att regeringarne i Tyskland och Österrike för länge sedan utbytt förklaringar härom, Trettiomannakommissionefis åndrå underutskott hår den 3:dje dönies haft en samMankomst, hvarvil deputeraden Passy höll ett längre föredrag om det sätt, hvarpå förhållandet mellan Thiers och nationalförsamlingen borde ordnas. Något definitivt beslut blef emellertid icke fattadt. Den 6 dennes skulle under-utskottet ånyo sammanträda, för att öfverlägga om det af Thiers föreslagna upprättandet af en första kammare och frågan om när en sådan institution borde träda i kraft. Det första underutskottet är sysselsatt med ministeransvarigheten; men det heter, att det går mycket långsamt med dess arbeten, Independance Belge vill veta, att yttersta högern i nationalförsamlingen beslutit fordra, att franska gesandtskapet i Rom skall flyttas till Florens, einedan Rom är påfvens, men icke Italiens hufvudstad. Den 10 dennes betalar Frankrike de första 200 millionerna på den fjerde milliarden af krigsskadeståndssumman. Det heter, att hela summan kan betalas till nästkommande jili månad. Om förhållandena på Cuba ingå från Amerika närmare meddelanden, emedan NewYork Herald utsändt en referent, som har sett sig väl om bland upprorsmännen och talat med ledaren af hela rörelser, Carlos Manuel Cespedes. På det hela taget låta icke underrättelserna särdeles gynnsamma för spanjorerna; emellertid medgifves å andra sidan, att insurgenterna lida brist på de vigtigaste förnödenheter. Så skildras en afdelning å 500 man såsom utomordentligt illa ekiperad. Många af negrerna hade blott benkläder och skor; skjortor måste de nästan betraktat som en raritet. Somliga hade ej ens benkläder, utan endast ett tygstycke kring midjan, De hyita soldaterna hade byxor och skodon, men blott hvar femte af dem var i besittning af en rock och en Bkjorta. De flesta gingo med halmhattar, och bland ryttarne herrskade äfvenledes brist på de oundgängligaste klädespersedlar. Cespedes beskrifves såsom en bredaxlad, stark man af medelmåttig längd med grått hår och ett markeradt ansigte; han är omkring 50 år gammal, men har ännu sin fulla kraft i behåll. Han var, likasom de flesta officerare, klädd i en brun linnedrägt-och hade långa stöflar med silfversporrar samt revolyer och sabel. . Under sitt samtal med referenten försäkrade hav, att ingenting fattades insurgenterna. Lifsmedel hade de tillräckligt, och blott då och då kunde det falla sig svårt att skaffa krut. I värsta fall kunde man dock, påstod han, få köpa sådant hos-de spauskaofficerarne (?). Hvad det pålverk angår, som spanjorerna stå i begrepp att uppföra tvärsöfver ön för att sätta en damm mot upproret, förklarade han leende, att det fattades spanjorerna 10,000 man till att besätta hela denna linie, och att man under den torra årstiden med lätthet kunde afbränna pålarne och derigenom göra hela åtgärden om intet. För öfrigt framgår af referentens berättelse, att kriget på båda sidor föres med mycken grymhet, och att hvarken spanjorerna eller upp: rorsmännen gifva någon pardon. Fångar, sårade, qvinnor och barn nedsablag, och begge partierna försäkra, att man är tvunen till denna blodiga krigföring, ewedan det andra partiet börjat dermed. Cespedes uppgifver insurgenternas antal till öfver 12,000 man och säger att det skulle vara fyra gånger större, om icke någon brist på vapen förefunnes. — Att stora öfverdrifter finnas i Cespedes framställning, torde man kunna taga för gifvet. I synnerhet tarfyar påståendet, att de spanska officerarne sälja krut åt upprorsmännen, att blifva bekräftadt, Från Newyork skrifves den 21 december: tEn undersökning har blifvit inledd mot åtskilliga medlemmar af kongressen, som 4 föra AN