2 BE PR ME
jigens af Öramont senaste offentliga med-
iclanden. Beust skall nemligen, efter hvad
från Wien skrifves till Köln. Zeitung, ha
Bändt ett enskildt bref till Gramont, hvarpå
denne svarat den 27 december. Det heter,
att grefve Beust förbereder en artikel, som
under benämning af Lettre å un ami skall
införas 1 franska tidningar. Neue Freie Presse
af den 3 dennes dementerar det af berlin-
ska tidningar utspridda ryktet, att Beust
fkällo ka fallit i onåd. Tvärtom försäkras
det, att han i december haft en tillfreds-
ställande audiens hos kejsaren och att han
skall stanna i Wien intill slutet af februari
för att deltaga i herrehusets förhandlingar.
Memorial Diplomatique i Frankrike försäk-
far i afseende på den Gramontska saken,
att bladet från fullt pålitlig källa vet, att
om franska armöen kunnat intränga under
sista kriget i södra Tyskland, så skulle den
österrikisk-ungerska armån ha förenat sig
med densamma vil dess intåg i Baiern,
Samma tidning säger, att regeringarne i
Tyskland och Österrike för länge sedan ut-
bytt förklaringar härom,
Trettiomannakommissionefis åndrå under-
utskott hår den 3:dje dönies haft en sam-
Mankomst, hvarvil deputeraden Passy höll
ett längre föredrag om det sätt, hvarpå för-
hållandet mellan Thiers och nationalförsam-
lingen borde ordnas. Något definitivt be-
slut blef emellertid icke fattadt. Den 6
dennes skulle under-utskottet ånyo samman-
träda, för att öfverlägga om det af Thiers
föreslagna upprättandet af en första kam-
mare och frågan om när en sådan institu-
tion borde träda i kraft. Det första under-
utskottet är sysselsatt med ministeransva-
righeten; men det heter, att det går myc-
ket långsamt med dess arbeten,
Independance Belge vill veta, att ytter-
sta högern i nationalförsamlingen beslutit
fordra, att franska gesandtskapet i Rom skall
flyttas till Florens, einedan Rom är påf-
vens, men icke Italiens hufvudstad.
Den 10 dennes betalar Frankrike de för-
sta 200 millionerna på den fjerde milliar-
den af krigsskadeståndssumman. Det heter,
att hela summan kan betalas till nästkom-
mande jili månad.
Om förhållandena på Cuba ingå från
Amerika närmare meddelanden, emedan New-
York Herald utsändt en referent, som har
sett sig väl om bland upprorsmännen och
talat med ledaren af hela rörelser, Carlos
Manuel Cespedes. På det hela taget låta
icke underrättelserna särdeles gynnsamma
för spanjorerna; emellertid medgifves å an-
dra sidan, att insurgenterna lida brist på
de vigtigaste förnödenheter. Så skildras en
afdelning å 500 man såsom utomordentligt
illa ekiperad. Många af negrerna hade blott
benkläder och skor; skjortor måste de nästan
betraktat som en raritet. Somliga hade ej
ens benkläder, utan endast ett tygstycke
kring midjan, De hyita soldaterna hade
byxor och skodon, men blott hvar femte af
dem var i besittning af en rock och en
Bkjorta. De flesta gingo med halmhattar,
och bland ryttarne herrskade äfvenledes
brist på de oundgängligaste klädespersedlar.
Cespedes beskrifves såsom en bredaxlad,
stark man af medelmåttig längd med grått
hår och ett markeradt ansigte; han är om-
kring 50 år gammal, men har ännu sin fulla
kraft i behåll. Han var, likasom de flesta
officerare, klädd i en brun linnedrägt-och
hade långa stöflar med silfversporrar samt
revolyer och sabel. . Under sitt samtal med
referenten försäkrade hav, att ingenting fat-
tades insurgenterna. Lifsmedel hade de till-
räckligt, och blott då och då kunde det falla
sig svårt att skaffa krut. I värsta fall
kunde man dock, påstod han, få köpa så-
dant hos-de spauska- officerarne (?). Hvad
det pålverk angår, som spanjorerna stå i
begrepp att uppföra tvärsöfver ön för att
sätta en damm mot upproret, förklarade han
leende, att det fattades spanjorerna 10,000
man till att besätta hela denna linie, och
att man under den torra årstiden med lätt-
het kunde afbränna pålarne och derigenom
göra hela åtgärden om intet. För öfrigt
framgår af referentens berättelse, att kri-
get på båda sidor föres med mycken grym-
het, och att hvarken spanjorerna eller upp:
rorsmännen gifva någon pardon. Fångar,
sårade, qvinnor och barn nedsablag, och
begge partierna försäkra, att man är tvun-
en till denna blodiga krigföring, ewedan
det andra partiet börjat dermed. Cespedes
uppgifver insurgenternas antal till öfver
12,000 man och säger att det skulle vara
fyra gånger större, om icke någon brist på
vapen förefunnes. — Att stora öfverdrifter
finnas i Cespedes framställning, torde man
kunna taga för gifvet. I synnerhet tarfyar
påståendet, att de spanska officerarne sälja
krut åt upprorsmännen, att blifva bekräf-
tadt,
Från Newyork skrifves den 21 december:
tEn undersökning har blifvit inledd mot
åtskilliga medlemmar af kongressen, som
4 föra AN
