us
0 Zinifolk
Å I en något kortfattad notis i denna tidning
I för ett par veckor sedan ömhämdes ett nyli-
gen upptäckt distrikt i närheten af Nya Mexikos
4 och Arizonas diamantgrufvor, bebodt af civili-
serade indianer, hvilka kallas Zunifolket. Ame-
rikanska tidningar ha innehållit intressanta
underrättelser om detta folk, hvilka Dagens
Nyheder sammanfört i följande uppsats, den
vi taga oss friheten återgifva: - .
Icke långt från Little Colorados källor
österut finnas — vid den stora stråkvägen från
Fort Maheve till Albuquerque och mer än en
dagsresa från den nordliga gränsen af de på
senare tid så ofta emtalade diamantregionerna
— ruiner af aztekernas kolonier och tre hit-
tills okända inlianbyar, kallade Zuni-byarne,
hvardera med omkring 2,000 invånare. De
indianer, som bebo dessa byar, tillhöra en ras
helt och hållet olik de kringboende indisn-
stammarne. Deras anletsdrag och ståtliga håll-
ning såväl som deras vackra klädedrägt utvisa,
att de stå långt öfver de hittills kända india
nerna. Zuni-folket är mer än till hälften
civiliseradt. Det är hufvudsakligen ett herde-
folk. De ha stora hjordar af får och getter
och uppföda en mängd hästar, nötkreatur,
åsnor och fjäderfän, Dock odla de äfven jor-
den och ha vackra mais- och hvetefält. Qvin-
norna både spinna och väfva och utmärka sig
genom sin anspråkslösa och sedesamma drägt,
som de sjelfva förfärdiga. Deras hår är pryd-
ligt flätadt; de bära tuniker af svart ylletyg
och en duk, som mycket gratiöst draperas
öfver bröstet.
deras boningar herrskar renlighet och
snygghet och de förstå sig mycket väl på
matlagning. Zuni-folkets förnämsta näringsmedel
är kött af alla slags djur; en riktigt fet åsna
är den största läckerhet för dem.
Då diamantsökarne nu äro i begrepp att ho
folka trakten i närheten af Zuni-byarne, är dat
intressant att veta, att Zuni-folket är vänligt
sinnadt mot de hvita. I Rio Grande-dalen bo
många mexikanska landtmän och herdar, och
dessa skola i förening med Zuni-folket göra
gemensam sak med diamantsökarne mot de
öfriga plundringslystna indianstammarne.
Zuni-folket för aldrig krig utan till sjelfför-
svar. Men de kringboende indianerna, nava
Joorna i nordvest och apacherna i söder, frukta
dem på grund af deras förträffliga organisa
tion och våga sällan att störa deras lugn,
Trakten kring Zuni byarne är rik på vatten,
Der finnas förträffliga betesmarker, på hvilka
de resande till diamantregionerna mot en ringa
betalning kunna få bete åt sina dragare. Zu
vi folkets hus äro af sten och vil byggda. - De
äro ända till tre våningar höga, och hvardera
at do öfro våningarne träder något tillbaka
för att bilda ett slags terass i fronten af hu
set, Zuni folket är mycket religiöst. Dess
kyrkor, altaren, prester och kyrkliga ceremo-
nier äro nära beslägtade med våra. De hafva
för öfrigt samma religion som aztekerna. Det
är ett misstag då man påstår, att de tillbedja
solen. De dyrka den store anden, som ta-
git sin bostad i denna stora centralpunkt för
ljus, lif och renhet, hvarifrån han öfverskå-
dar allt.
Som bekant fann Cortez i staden Mexikos
palatser och tempel stora skatter af guld och
ädelstenar. Hvarifrån inbyggarne fått alit detta
guld är icke mera någon hemiighet; men hvar-
ifrån de fått den stora mängden ädelstenar
har hitintills varit en gåta. Zuni-folket påstår
sig härstamma från Montezumas undersåter,
och det är mycket möjligt, att dess stamfäder
varit aflönade af regeringen för att uppsöka
ädelstenar i de nyligen upptäckta diamantre-
gionerna, hvilka, såsom förut nämts, just äro
belägna omedelbart i närheten af deras vistel-
seort.
Bland Zuni-folket herrskar en liknande tra-
dition som på Cortez tid bland aztekerna.
Zuni folket tror, att en hvit man med ett stort
hvitt skägg skall komma från öster och upp:
rätta ett nytt konungarike, fullt af renhet och
lycka ibland dem. De hvita skola icke kom-
ma för att plundra deras land utan för att
samla stenar och metaller. De skola under-
visa dem om den sanna guden och om det nya
hem, i hvars herrlighet och glans de skela bo
tillsammans med den store anden efter sin
pilgrimsvandring härnere, )
) Så allmänt omtalad och bekräftad upptäcks
ten af detta folk än varit, är det dock ej allde-
les omöjligt att hela historien har sammanhang
med berättelsen om upptäckten af de rika dia-
mantfälten i Colorado, hvilken visat sig vara
rumbug, hvarom närmare meddelas under rubri-
cen Diamantfisket i hvarjehanda-afdelningen i
letta blad.
EEE OeNsros ee
Hvariehanda nYyhatar
OL fet ört nt AR FA
-