us 0 Zinifolk Å I en något kortfattad notis i denna tidning I för ett par veckor sedan ömhämdes ett nyligen upptäckt distrikt i närheten af Nya Mexikos 4 och Arizonas diamantgrufvor, bebodt af civiliserade indianer, hvilka kallas Zunifolket. Amerikanska tidningar ha innehållit intressanta underrättelser om detta folk, hvilka Dagens Nyheder sammanfört i följande uppsats, den vi taga oss friheten återgifva: . Icke långt från Little Colorados källor österut finnas — vid den stora stråkvägen från Fort Maheve till Albuquerque och mer än en dagsresa från den nordliga gränsen af de på senare tid så ofta emtalade diamantregionerna — ruiner af aztekernas kolonier och tre hittills okända inlianbyar, kallade Zuni-byarne, hvardera med omkring 2,000 invånare. De indianer, som bebo dessa byar, tillhöra en ras helt och hållet olik de kringboende indisnstammarne. Deras anletsdrag och ståtliga hållning såväl som deras vackra klädedrägt utvisa, att de stå långt öfver de hittills kända india nerna. Zuni-folket är mer än till hälften civiliseradt. Det är hufvudsakligen ett herdefolk. De ha stora hjordar af får och getter och uppföda en mängd hästar, nötkreatur, åsnor och fjäderfän, Dock odla de äfven jorden och ha vackra maisoch hvetefält. Qvinnorna både spinna och väfva och utmärka sig genom sin anspråkslösa och sedesamma drägt, som de sjelfva förfärdiga. Deras hår är prydligt flätadt; de bära tuniker af svart ylletyg och en duk, som mycket gratiöst draperas öfver bröstet. deras boningar herrskar renlighet och snygghet och de förstå sig mycket väl på matlagning. Zuni-folkets förnämsta näringsmedel är kött af alla slags djur; en riktigt fet åsna är den största läckerhet för dem. Då diamantsökarne nu äro i begrepp att ho folka trakten i närheten af Zuni-byarne, är dat intressant att veta, att Zuni-folket är vänligt sinnadt mot de hvita. I Rio Grande-dalen bo många mexikanska landtmän och herdar, och dessa skola i förening med Zuni-folket göra gemensam sak med diamantsökarne mot de öfriga plundringslystna indianstammarne. Zuni-folket för aldrig krig utan till sjelfförsvar. Men de kringboende indianerna, nava Joorna i nordvest och apacherna i söder, frukta dem på grund af deras förträffliga organisa tion och våga sällan att störa deras lugn, Trakten kring Zuni byarne är rik på vatten, Der finnas förträffliga betesmarker, på hvilka de resande till diamantregionerna mot en ringa betalning kunna få bete åt sina dragare. Zu vi folkets hus äro af sten och vil byggda. De äro ända till tre våningar höga, och hvardera at do öfro våningarne träder något tillbaka för att bilda ett slags terass i fronten af hu set, Zuni folket är mycket religiöst. Dess kyrkor, altaren, prester och kyrkliga ceremonier äro nära beslägtade med våra. De hafva för öfrigt samma religion som aztekerna. Det är ett misstag då man påstår, att de tillbedja solen. De dyrka den store anden, som tagit sin bostad i denna stora centralpunkt för ljus, lif och renhet, hvarifrån han öfverskådar allt. Som bekant fann Cortez i staden Mexikos palatser och tempel stora skatter af guld och ädelstenar. Hvarifrån inbyggarne fått alit detta guld är icke mera någon hemiighet; men hvarifrån de fått den stora mängden ädelstenar har hitintills varit en gåta. Zuni-folket påstår sig härstamma från Montezumas undersåter, och det är mycket möjligt, att dess stamfäder varit aflönade af regeringen för att uppsöka ädelstenar i de nyligen upptäckta diamantregionerna, hvilka, såsom förut nämts, just äro belägna omedelbart i närheten af deras vistelseort. Bland Zuni-folket herrskar en liknande tradition som på Cortez tid bland aztekerna. Zuni folket tror, att en hvit man med ett stort hvitt skägg skall komma från öster och upp: rätta ett nytt konungarike, fullt af renhet och lycka ibland dem. De hvita skola icke komma för att plundra deras land utan för att samla stenar och metaller. De skola undervisa dem om den sanna guden och om det nya hem, i hvars herrlighet och glans de skela bo tillsammans med den store anden efter sin pilgrimsvandring härnere, ) ) Så allmänt omtalad och bekräftad upptäcks ten af detta folk än varit, är det dock ej alldeles omöjligt att hela historien har sammanhang med berättelsen om upptäckten af de rika diamantfälten i Colorado, hvilken visat sig vara rumbug, hvarom närmare meddelas under rubricen Diamantfisket i hvarjehanda-afdelningen i letta blad. EEE OeNsros ee Hvariehanda nYyhatar OL fet ört nt AR FA