ONS rr NS En vald regent. Den danske publicisten i Topsöe skildrar sålunda styresmarnen öfver Nordamerikan. ska fristaterr.as 35 millioner inbyggare, presidenten Grant: Framför ingången till hvita huset finnes ingen vakt eller skyltkur. Hvar och en ha der fritt inträde; förr kande man hvarje dag få se alla rummea i nedre våningen — i den öfre äro presidentens arbetsrum och privata våning belägna — nu är endast en större sal öppen för besökande. Ingen skyltvakts fot trampar den mjuka gräsmattan framför ingån gens pelare, icke heller höres rasslet af gevär elle,e bullret af trummor, då bland andra in0.6 Utgående synes en liten undersätsig man med ett något tvärt, men dock ganska tillta Tande yttre samt med en ovanlig skarp och fast blick, som genast väcker uppmärksamhet, och dock är denne lille man med de gråa benkläderna och den starkt blossande cigarren — en gestalt, som vi i Köpenhamn genast skulle anse vara en civilklädd sjöotficer — dock är det ham selv, general U. S, Grant, Förenta staternas president. Jemn och anspråkslös är han i hela sitt uppträdande. Han promenerar ensam på Washingtons gator eller kuskarför sin fru och sina döttrar, då han slutat sina förrättnivigar, och ofta vändes blicken met den enslige fotgängaren eller mot den lilla Vvagnev., som i rask fart styres med stor säkerhet, ett nöje, som Grant sätter stort värde på; visste man ej förut hvem det var, skvdle ran ej på den mötandes hållning kunna tro att denne är den man, som i fyra år stått 1 spetsen för detta mäktiga lands regering, po, utöfvat ett så betydelsefullt inflytande på Verldshändelsernas gång. Har man den äran att besöka presidenten Grant, finner man, att han i sitt hem är densamme som då han visar sig offentligen. I det yttre rummet synas inga uniformer, knappt en svart frack... Några. sekreteraresitta vid ett skrifbord och arbeta med expeditionerna från presidentens kabinett, och jemte dem är vanligen en herre tillstädes, som särskilt Sy8selsätter sig med dem, hvilka söka presidenten personligen. I allmänhet träffas der general Dent, presidentens svåger, en man, mera höflig och älskvärd i sitt väsende än amerikanare bruka vara. Samtliga herrar, hvilka fungera hos presidenten, äfven de som mest påminna om våra hofmän, införa och anmäla de besökande, presentera dem o. s. V., äro, när de vistas i första våningen, klädda i vanlig förmiddagsdrägt; detsamma gäller om dem, som skola tala med presidenten i en eller annan angelägenhet; de kunna komma in som de gå och stå i sitt eget hus, högtidsdrägten är inskränkt till mottagningarne i nedra våningen, Från det yttre rummet föres man genom ett aunat rum in i en sal, som är presidentens arbetsrum. Vid ändan af ett långt bord sitter han sjelf med sina papper framför Big. Han lägger bort sin penna, och ett glad to see you, ett fast handslag och en plats på en stol vid sidan af presidenten äro de tre första tempon i audiensceremonjen. Grant skildras i allmänhet som utomordentligt tyst och fåordig, och man. har åtskilliga rätt lustiga historier om ordkarga engelsmäns besök hos denne tysteman; men han kan också vara rätt språksam, och mot förf. var ban i alla kändelser mycket meddelsam, då samtalet berörde skandinaverna der i landet, och det var ett mycket vackert vitsord de erhöllo. De hörde otvifvelaktigt till unionens bästa medborgare. Presidenten kände både från kriget och från sina resor många af dem, och han hade sett hundratals skandinaviska settlement och öfverallt funnit samma goda egenskaper, flit, outtröttlig arbetslust och förnöjsamhet. Det hade ofta gjort honom stor glädje att se, huru skandinaver, då de kommit ;fver till Amerika nästan utan annat kapital in dessa egenskaper, arbetat sig upp och nu iro välmående farmare LR KR ARR