Landtbruksakademtens sista ördinarie sammankomst för året ogde rum i förgår afton, då följande ärenden förekommo: : En skrifvelse. från professor Hj. Nathorst med förordande att akademien måtte föranstalta en öfversättning på svenska språket af prof. Johnsons berömda arbeten: How the erops feed och How the crops grow remitterades till förvaltningskomitån ;. likaså öfverlemnades till prof. Styffe att afgifva utlåtande öfver 2:ne arbeten om kolning af herr Sveelius. Från Stockholms läns hushållningssällskaps förvaltningskomitE hade inkommit en skritvelse med hemställan, att undersökning afi handeln tillgängliga superfosfater måtte verkställas vid akademiens agrikulturkemiska försöksstation med afseende å den lösliga fosforsyrans öfvergång till olösligt tillstånd. Denna skrifvelse anledning till en diskussion, hvarunder prof. Bergstrand och generaldirektör Berlin påpekade den ståndpunkt, trågan om den lösliga fosforsyrans sannolika inflytande å växtfvet numera intoge, och att man ännu vore långt ifrån på det klara härutinnan. K. sekreteraren Odelberg, som i egenskap at ordförande i nämda hushållningssällskap varit i tillfälle närmare erfara i hvad mån ej. allenast det ana eller andra gödningsämnet förVärfat förtroende hos jordbrukarne, utan äfven att ett och samma gödningsämne blifvit bedömdt på det mest skiljaktiga sätt, ansåg att just denna ovisshet vore egnad attpåkalla synnerlig uppmärksamhet, hvarföre de mest omfattande undersökningar i sådant afseende förtjenade vidtagas, ej allenast vid akademiens experimentaltält, utan äfven vid landtbruksskolorna. Prof. Arrhenius instämde häruti så mycket hellre, som man hittills verkligen gjort åtskilliga försök i denna riktning, ehuru utan enhet, hvarföre en plan för undersökningarne borde uppställas, — Skrifvelsen remitterades äfvenledes till förvaltningskomit6n, som vid Uppgörawnde af plan för arbeten vid experimentalfältet samt de agrikulturkemiska undersökningarne derstädes skulle meddela närmare bestämmolser i frågan. Akademiens sammankomster för första hälften af nästa år utsattes till måndsgarne den 20 januari, 17 februari, 17 mars, 21 april, 19 maj och 16 juni. Till diskussionsämnen vid dessa sammankomster bestämdes åtskilliga frågor, af hvilka vid januarisammanträdet skulle förekomma fölJjande 2:ne: 1. Derest skogssköflingen fortgår såsom hittills, hvilket inflytande måste deraf uppstå i afseende å landets klimatiska förhållanden, befolkningens ekonomiska ställning, jordbruket och öfriga näringar? 2. Då erfarenheten visat, att det sätt, på hvilket nötboskap för närvarande transporteras på jernvägar och ångbåtar, menligt inverkar på djarens saluvärde, så frågas: hvilka åtgärder böra vidtagas till förekommande af härvid förefallande menliga förhållanden? För närmast följande 3 år valdes till föredragande för huskållsoch slöjdafdelningen frih. A. H. Fock samt för mekaniska afdel ningen öfverste Stål. På förslag till ledamot af landtbruksafdel ningen (efter aflidno frih. OC. A. Raab) hade uppförts friherre Alfons Hermelin, apotekaren Kindstrand och grosshandlaren Cervin, bland hvilka frih. Hermelin vid företagen votering fick de flesta rösterna. Till ledamot af hushållsoch skogsafdelningen efter hr Michaelson, som för sjukdom anmält sin afgång, invaldes fabrikören C.F. Lundström, som jemte adjunkten Åkerman och fabrikör Olsson blifvit till det lediga rummet föreslagna. Föredraganden för landtbruksafdelningen, intendenten Juhlin-Dannfelt, som under sistliden sommar företagit en resa till Irland, lemnade en intressant redogörelse för jordbruksförhållandena å nämda ö, af hvilken framställning visade sig, hvilka sorgliga öden detta land varit underkastadt och ännu har att bekämpa, trots regeringens bemödanden på senare tider att höja befolkningen från den iknöjdhet, sem utgör ett utmärkande drag för rländaren, och hvarpå såsom exempel anförles, att jordbruksbefolkningen. på långt när cke begagnar sig af do förmånliga odlingslån, iom regeringen ställt till den sammas förfo gande. Också går framåtskridandet der otroigt långsamt i allt hvad beträffar jordens orukning med hvad dermed står i samband. Vörande mejerihandteringens ståndpunkt med lelades åtskilliga särdeles intressanta npplysingar, af hvilka framgick bland annat, att jemnheten i smörets hahandling nödvändig