Om äldre och yngre allträds
beskärning och vård.
(Meddetladt.)
Det torde ej kunna förnekas vara vår skyl-
dighet att taga vara på eller troget förvalta
det, som vi fått i arf af våra fäder. Ett så-
dant gemensamt arf, kommet från fäderna
och som skall till barnen gå, äro utan tvif-
vel de allbträd, som till nytta och nöje plan-
terats på enskilda eller allmänna platser. Kan
någon neka till att vi hafva skyldighet att egna
dessa planteringar den ans, de bohöfva? I
praktiken förnekas detta likväl, ty vanligen ser
man dessa planteringar öfverlemnade åt sig
sjelfva, så att de förvildas och ej mer upp-
fylla sitt ändamål, eller ock blifva de utsatta
för det gröfsta våld, och i båda fallen tvina
de bort, allt i brist på vård.
De träd, som af menniskan blifvit, så att
sägr, uppfostrade och utplanterade, vare sig
till nytta eller prydnad, måste ock af menni-
skor årligen åtojuta någon skötsel, om de skola
bibehålla helsa och ett vackert utseende samt
uppfylla det ändamål, för hvilket de blifvit
uppdragna och utplanterade,
Om vi emellertid kasta en aldrig så flyktig
blick på våra äldre allträd, inom hufvudsta-
der, synnerligast på de å kyrkogårdarne ut-
planterade, så skola vi finna ytterst få af dem
friska. Detta kommer hufvudsakligen deraf,
att dessa träd i flera omgångar blifvit afhugg-
na i en jemn yta 6 å8 fot från toppen. Denna
för trädet barbariska behandling har uppre-
ats hvart 5:te eller hvart 6:te år, likväl van-
ligen med iakttagande deraf, att den förnyade
lemlästningen skett 2 å 3 tum ofvanför det
nästföregående hugget.
Erfarenheten har emellertid för längesedan
lärt, att man ej får gå på det sättet till väga,
såvida man ej med berådt mod vill utrota
träd en.
En af wig begagnad metod, genom hvilken
ag haft glädjen se de mest tillfredsställande
resultater, består deri — för attistörsta kort-
het derom lemna en antydniog — att göra
träden pyramidformiga samt i årlig inskärning
på årsskotten. Häraf lida tiäden icke ringaste
skada. Då trädets krona uppnått den höjd
och det utseende som önskas, återstår ingen-
ting annat än att genom årsskottens inskär-
ning bibehålla trädens form och utseende. All6-
räd, skurna efter denna metod, blifva icke
blott vackra och friska, utan de lemna äfven
bättre tillfälle än vanligt att med framgång
wnsa gräsmattor omkring deras stammar. Re
lan 1868 beskar jag efter min metod några
räd på östra sidan af Adolf Fredriks försam-
ings kyrkogård, till hvilka jag tillåter mig att
vänvisa intresserade. Tiden för trädens be
kärning är nu inne och räcker till april må
ad; men ju förr den verkställes, desto bättre
ir det, åtminstone hvad beträffar lönnträden.
Stockholm i december 1872.
Karl Axel Karlsson,
Stora Vattugatan 7, Å.