Hvarjehanda nyheter, En egendomlig poststatlon, sannolikt den enda i sitt slag, är af engelska regeringen inrättad på den lilla ön Booby Island i Torresundet. På kasten af den fjellbetäckta ön vajar en flagga och framför denna är anbringad en tunna med påskrift: Post office, I en klippgrotta i närheten finnes ett litet förråd af vätter, Sält, skoppsskörpör, kobjak o. 8. Vv. De förbiseglande rsartyg, som äro väl försedda med proviant af detta slag, äro för pligtade att, förse förrådet härmed och samtidigt undersöka de i tunnan nedlagia brefven och medtaga dem af dessa, hvilkas adress ligger i såmma riktning, som fartygens destinationsort. De äro naturligtvis endast moraliskt förpligtade härtill, men man har icke exempel på att någon svikit detta åliggande. En pendant härtill är ett slags postlåda, som den amerikanske nordpolsfararen kapten Hall beslutit att inrätta på kusten af Grönland och i de arktiska regionerna, i det han i stora stenhögar ämnar nedlägga äfskrifter af sina resedagböcker och öfriga iakttagelser, så att resultaterna af hans resa, i fall han sjelf stulle omkomma, icke skola gå förlorade för verlden. Märkvärdig rymning. En rymning, motsvarande den, som verkställdes af fången Landgren från Malmö cellfängelse, omtalas från Mainz vid Rhen den 18 november: I början af törra veckan, heter det derifrån, afvek från härvarande citadell en fånge under ganska märkvärdiga omständigheter. Född i Mainz, satt han nu arresterad för att för några förbrytelser undergå ransakning, hvilken säkert skulle sluta med en dom på några års fästningsstraff. Fången beslöt att undandraga sig denna motgång för sina framtidsplaner. När han blifvit fasttagen, hade han klagat öfver tandvärk och i en ihålig tand hade han en bomullstapp instoppad. Såsom det snart visade sig gömde denna bomull en fin fjedersåg, med hvilken han sedan efter hand afsågade gallerstängerna i rummet, der han satt. Emellertid fann han ionan kort, att det rum han fått icke rätt väl egnade sig för verkställande af hans plan att fly, hvarför han rapporterade sig sjuk, upplysande att han vore behäftad med bråck, i följd hvaraf han försågs med bråckband och förflyttades till en för sjuklingar mer lämplig lokal än den första. Han dröjde nu ej att uttaga ur-brågkbandet dess båda fjedrar, hvilka han begagnade till bortkratsande af murbruket omkring fönstrets jernstänger, så att dessa kunde lösbrytas. När detta var gjordt, hade han ännu ett tätt jerntrådsgaller att genombryta, och detta lyckades honom äfven efter öfvermenskliga ansträngningar, till bovis hvarpå