imponerande majestät, som ej ens I de mest
kritiska momenter förnekade sig.
Kalchas återgifves oklanderligt af ht Sand-
ström; Och Arcas likaså af hr Håkansson.
Instrumentationen är i blåskören något
förstärkt. Wagner har med mycken takt
och diskretion gjort detta; här var han nem-
ligen fredad för den romantiska maran, som
eljest så envist efterhåller honom. Slutet
har Wagner helt och hållet förändrat. Ur-
sprungligen förhåller det sig så, att när den
stormiga konflikten, då Klytemnestra och
Achilles söka skydda Iphigenia för det ra-
sande folket, nått sin höjd, förkunnar Kal-
chas att gudinnan är blidkad; offerknifven
bortlägges och Iphigenia återgifves åt sina
föräldrar och sin trolofvade. Denna lycke
liga utgång helsas med allmänt jubel: man
dansar Air gai, slafdans, menuett och slut-
ligen en stor chaconne, hvarpå följer en
kort slutkör. Således ingen Artemis i moln-
gupgan. Denna upplösning följer det gamla
franska dramat, ehuru icke myten, som
Wagner deremot upptagit: denna låter nem-
ligen, som bekant, Artemis presentera sig i
en orolig sky och vid sitt försvinnande med-
taga Iphigenia, hvilken härigenom visserli-
gen undgår Kalchas betänkliga anstalter,
men deremot förlorar sin trolofvade, som ser
rätt missbelåten ut med denna sakernas
vändning. Wagners musik till denna scen
är rätt förtjenstfull, men saken aflöper ändå
icke utan ett romantiskt diableri, bestående
i en falsk trompet, som anger en skrällande
treklang med en ters, som hvarken är liten
eller stor och sålunda lemnar åhöraren i
ovisshet om han förnimmer ett dur- eller
moll-ackord.
Hvarför ej bibehålla Glucks egen anord-
ning, som väl tar sig någon frihet med dik-
ten, men åtminstone icke med historien? —
Dessutom verka dylika molnscener blott ringa
illusion, och Artemis, som rätt egentligen
talar i vädret, påminner väl mycket om
Apollos uppenbarelse i fru Lenngrens be-
kanta tragediitre aktert. Väl är det sant
att menuetten i Glucks musik är något ana-
kronistisk; men det blir kompositörens sak
och är i sjelfva verket ej större underverk
än de öfriga som här förekomma. W. B.