Stockholms Fastighetseyare-
. förening
hade sistl. torsdags afton å Hötel de Sutde,
med kommerserådet Sjöberg såsom ordfö-
rande, sammanträde för val af ny styrclse,
revisorer af föreningens räkenskaper och
öfverläggning om hvarjehanda dels allmänna
och dels föreningen enskildt rörande frå-
gor. Den vigtigaste bland dessa var den
om den nya tazan för vattenförbrukningen
inom hufvudstaden och de grunder, enligt
hvilka afgifterna derför, jemlikt hrr stads-
fullmäktiges beslut, hädanefter böra utgå.
Under den lifliga diskussion rörande derna
fråga, som under en längre stund emellan
de vid berörda sammanträde mycket talrikt
församlade föreningsmellemmarne egde rum,
yttrades, bland annat, att den tid, som ve-
derbörande valt för uppsägning af hitintills
gällande kontrakter om vattenförbruknin-
gen, vore synnerligen olämplig i anseende
dertill att husegarne i de allra flesta fall
redan innan denna uppsägning skett med
sina hyresgäster träffat aftal om afgifter
för vattenförbrukning, att gälla från och
med den 1 sistl. oktober, och att, på aet
mindre olägenhet skulle genom förändrin-
gen uppkomma, de nya kontrakterna med
drätselnämden angående vattenförbruknin-
gen bort taga sin början först den 1 okto-
ber 1873, hvaremellertid husegarne kunde
vara i tillfälle att derefter lämpa sina af-
tal med hyresgästerna; att den uppsägning,
som vederbörande medelst kringsändandet
till fastighetsegarne af ett i oktober 1872
dateradt cirkulär, deri nu gällande Kontrak-
ter uppsades till den 1 januari 1873, icke
kunde vara giltig eller lagenlig, enär uti
nu gällande konrtrakter bestämdes att upp-
sägning deraf skulle ske 3 månader förut,
men fu ifrågavarande uppsägning egt rum
först efter den 1 sistl. oktober och således
icke inom den kontrahenterna emellan sti-
pulerade tid; att ehuru drätselnämden uti
dess omförmälda cirkulär förklarat att huf-
vudsakligaste förändringen i nya taxan
skulle bestå deri att afgiften för hushålls-
förbrukningen vore nedsatt från 2 rår 60
öre till 2 rår för hvarje boningsrum m. m., och
sålunda velat antaga att den nya taxan
skulle medföra en minskning uti utgifter
för vattenförbrukaren, så blefve förhållan-
det likväl i verkligheten för de flesta all-
deles motsatt, hvarom flere bland förenin-
gens medlemmar framhöllo beräkningar, ut-
visande att den nya taxan komme att för
nära nog alla egare af hus, som innehöllo
mindre tum och lägenheter, eller arbetare-
bostäder, medföra en betydlig förhöjning och
sålunda i väsentlig mån drabba den fatti-
gare delen af hufvudstadens befolkning,
den der lika litet som de mer lyckligt lot-
tade kunde undvara vatten; att grunden
för beräkning af afgift för vattenförbruk-
ningen sålunda vore olämplig och kanske
till och med orättvis, samt att sättet för
afgifternas indrifvande vore besynnerligt,
enär, såsom hitintills varit fallet, fastighe-
ternas egare hufvudsakligen voro de pergo-
ner, hvilka hade det föga angenäma besty-
ret att af vattenförbrukarne uppbära afgif-
terna och leverera desamma till drätsel.
nämden., ehuru ingen väsentlig svårighet
borde möta hvarken derför att en hvar,
som förbrukade vatten, sjelf för detsamma
direkt till drätselnämden erlade sin afgift,
hvilken skulle bestämmas medelst en vat-
tenmätare, eller, om man ansåge det lämp-
ligare, derför att afgiften för vattenförbruk-
nipg utginge på enahanda sätt som andra
stadsutskylder, i hvilken senare händelse
afgiften borde beräknas och utgå i mån af
hvars och ens större oeh mindre inkomst af
kapital och arbete.
Sedan en talare, under uppgift att vat-
tenledningens räkenskaper sknlle utvisa att
inkomsterna under senaste åren ganska be-
tydligt öfverstigit utgifterna och att såle-
des icke något trängande behof föranledt
den nya taxan med deraf följande ökade
inkomster af vattenledningen, derjemte fram-
hållit hurusom han förmenada inga Ögvårips