lår AA
Natten var mycket kall.
Vaken medan kamraterna sofvo, låg Cecil
utsträckt på sitt hviloläger. Han hade under
de föregående tjugufyra timmarne deltagit i
en furageringsexpedition och dervid uthärdat
stora vedermödor, utan att skörda någon ära.
Hela den kringliggande landssträckan var ofrukt-
bar, och vattentillgången derstädes ytterst
knapp. I följd häraf ledo hästarne förskräck-
ligt, och soldaterna ledo föga mindre. De
förras hö var otillräckligt och dåligt, och de
sednares ransoner likaså. Hittills hade fält-
tåget varit temligen fruktlöst, ehuru det kostat
en betydlig mängd menniskolif. BSoldater dogo
ideligen af rödsot m. fl. åkommor, alstrade af
den ofta dåliga födan i förening med kölden
om nätterna, hvarjemte många sårades eller
mistade lifvet vid de oupphörliga skärmyts-
lingarne, som i sjelfva verket icke tjenade till
annat än att vattna Afrikas mark med blod.
fs Det är sannt, Frankrike fyllde lätt alla upp-
kommande luckor, och le Moniteur talade om
de pågående operationerna i Afrika endast då
tillfälle erbjöd sig att lemna en imposant be-
gkrifning öfver huru araberna blifvit decimerade
och drifna tillbaka till Sahara. Men det stora
bladets blomstrande skildringar förmådde icke
återinföra glädjen i dessa tusen oansenliga
hem, spridda öfver hela landet, hvarifrån eoren
gått bort och dit han aldrig mera skulle åter-
vända.
Cocil hade vaknet medan man ännu pgof