vårma — skulle svenska folket gå en vilsig-
nelserik framtid till möte. Huru skulle icke
dymedelst en dryg del af laster och brott,
oftast följder at elände och uselhet, hämmas;
kuru skalle icke bandet mellan föräldrar och
barn befästas; huru skulle icke, med ett ord,
folket höjas i religiöst och moraliskt hänseende;
oförvållad nöd på ålderdom förekommas;
emigration upphöra; ty den, som i framtiden
har något att vänta, skall icko så gerna öfver-
gifva sitt land.
Det är i sanning af nöden, att något göres
för folket, för den arbetande klassen, hvilkens
intressen i allmänhet blifvit förbisedda, hva
dan ock den homska oro, som i andra länder
gifver sig tillkänna och bebådar allt utom godt,
kan så lätt öfverskrida våra gränser; men
hafva vi i förväg sett arbetaren till godo ge-
nom att hafva fört honom in på en väg, sora
kan betrygga hans eller hans tamiljs framtid,
och ingjutit hos honom gudsfruktans, flitens,
sparsamhetens och hemtrefnadens anda, berö
res han icke så lätt af några samhällsunder-
gräfvande inflytelser eller af lusta att söka
ett ovisst bröd i främmanie land, utan lugn
och nöjd fästes han vid sitt arbete och sin
härd och med : tacksamhet och tillgifvenhet
vid den eller dem, som bidragit att föra in ho-
nom eller hans familj i lyckligare framtida
förhållanden. — Genom välgörenhetsanstalten
förminskas svalget emellan den rike och den
fattige; de lifvas begge af den gemansamma
fanken — att betrygga sina barns ålderdom
för nöd: de få samma intressen: de bilda en
enda stor familj: de rike ärfva de fattige och
tvärtom.
Presten behöfver icke, om han dertill icke
är hugad, det minsta befatta sig med fadder-
gåfvan, utan kan uppdraga åt klockaren eller
annan församlingsmedlem att densamma
emottaga och införa i insatsboken. Så till-
går det. t. ex. i ett af grannpastoraten. Pa
stor har röjt väg för den fosterländska saken,
genom att underrätta folket om dess stora
framtida vigt och betydelse, genom att på
husförhör eller vid andra lägliga tillfällen
uppmana att vid barndop lemna faddergåfva;
och den goda saken har der framtid.
I pastyratet finnes icke någon koja, ler
icke kunskap gifves om lifränteanstalt och
dess framtida fördelar. Dertill har förnäm-
ligast bidragit den ifrån hushållningssällska-
pet provinsen tillkomna mängd af skrifter och
tabeller. Dessa senare, hvilka åskådliggöra
insatsernas årliga tillväxt samt afkastningens
eller lifräntans belopp vid olika åldrar, hafva
genom att de blifvit upphängda på alla möj-
liga ställen retat nyfikenheten, lifvat uppmärk-
samheten, så att lifränteanstalten blifvit da-
gens samtalsämne. Vi hafva uppmanat alla
pastoratets medlemmar att insätta med för-
behåll, d. v. s., att insatseroa, i händelso af
dödsfall, återfås, dock utan ränta, hvilken
ärfves af de efterlefvande delegaruo i anstal-
ten; äfvenså hafva numera de fleste klart för
sig, att 55 års ålder icke behöfver afvaktas,
utan årlig ränta och arfsvinst kan uppbäras
vid hvilken ålder som helst, men att dertill
naturligtvis fordras täta insatser, mycken flit
och sparsamhet.
142 personer hafva med ett belopp af 704
rdr förnyat insatser; exempelvis kan anföras,
att rör en torparason äro 4 insatser under
året verkställda.
Det synes mycket väl, att tilliten till och
omfattandet af lifränteanstalten på senare de-
len af året betydligt stigit, ty de, som börjat
änsats med en rdr, hafva mångdubblat den
vid förnyandet.
I våra skolor hafva barnens sparpenningar
vid årets slut blifvit öfverflyttade i anstalten.
Exempelvis kan. anföras, avt genom lärarens
i Augernms fasta skola nit — sjelf ett mön-
ster af sparsamhet — 50 fattiga barn. hop-
gparat 75 rdr: Vid examina hafva försäkrings-
böcker såsom premier blifvit utdelade. Vig-
tigb är att hos barnet inskärpes itrån tidig
ålder tillvaratagande af det lilla. —— Många
gifvas, som hafva två försäkringsböcker: en
för lifränta, en för bildande af kapital, för
att vid bestämd ålder utbekommas. Några
hafva insatt pupillmedel för att vid myndig-
hetsålder lyftas, hvarigenom gllt besvär med
räntoupptagning m. m. undvikes. Flera hus-
bönder hafva tilldelat alla sina underhafvande
försäkringeböcker och äfven såsom julgåfva
användt dylika, Exempelvis kan anföras, att
eu bruksegare såsom iulgåfva tilldelat försäk
ringsbok åt en hvar af arbetareporsoualens alla
barn (45 till antalet), med bestämmelse att
lifräntan icke fär uppbäras, förrän vid fyllda
55 år.
so stem
— — ar a -