TROUUISK SHYUPUNEKV PELVLARLAU, TLL HUlan, UTK
hvarje medlems rätt att deltaga i afgörandet af
de gemensamma angellgenheterna bestämmes af
insatsen, som här är bidraget till kommtnen.
Är det nu fättvist, alt det, som i en kommun
gjort en mindre insats, till följd af blotta inflytt-
ningen i en annan kommun och innan han i det
bolag, denna kommun bildar, gjort någon inbe-
talning; der erbållet lika rösträtt med don, t
en der förut varit bosatt och lemnat stora bi-
drag till det senare kommunala bolaget?
Skulle det icke vara uppenbarligen orätt att
medgifva den, som t. ex. infiyttar till Stotxholm
från on körmmön, der kommunalutskylderna varit
ioga eller ganbka obetydliga, lika rösträtt i Stock-
kolms kommuns angeligeiheteij söm den Kar,
hvilken förut Varit i Stockholm bosatt och der
erlagt dryga kommunalutskylder, äfven om begge
de i fråga varande persoserna hvar i sin kom-
mun varit taxerado till lika stor bevillning efter
2:dra artikeln? lfön sådan lagtolbniög leder der-
jemte till den grimligketet, att deby som hit in-
flyttar från en landskommnn, men försummat att
Urlägga föregående årets kommunalutskylder,
likväl i Stockholm genast blifver röstberättigad
i denna kommuns allmänna angeliigenheter, ty
enligt 11 at merantmda förordning om kom-
munalstyrelse i Btockholm är det endast den,
hvilken häftar för ögäldna ötdådsutekylder, som
är utestäväd från rösträtt i denna kommuns all-
föitna angelägenheter, hvilken bestämmelse sy-
nes ådagalägga, att lagstiftarens mening varit,
att ingen skulle få deltaga i Btockholis kom-
muns allmfnna angelägenheter, förr än han der
varit debiterad utskylder; i öfverensstämmelse
med hvilken åsigt den i ötslaget åberopade 40
S, sammanställd med föreskriften i 6 ang. stäl-
jes för röstlängdens uppgörande, äfven måste
tolkas
Det har visserligen blifvit inväntt,; alt med
denna lagtolkniog bliver följden, att eu person;
som. flyttar från en kommun fill en annan, under
ett helt år kommer att sakna rösträtt i kommu-
nala angelägenheter och att sålukda äfven under
någon tid Kliffa befofvad politiska rättigheter.
Berra öiigenhet är Gbestridlig, men för att för-
Bvaga vigten df denna anmärkning, vill jag fästa
uppmärksamheten derpå, att enligt gillande lag-
stiftning de flesta myndiga svenska tirdborgare
sakna politiska rättigheter och att de kommunala
angelägenhetetnu afgöras efter ett fåtals vilja.
För att utestänga det stora flertalet från infly-
tande på statens och kommuntng angelägenheter
samt lägga all måkten i händetnå på ett fåtal,
har det varit hödvändigt att låta de af lngstifi
tären främrtör landets Öfriga styfbara pynnade
vidkännas eh eller annan olägenhet; och så
längå en lag gäller, måste den efterlefvas äfven
af dem: hvilka den kan förefalla i någon nån
obehaglig, så framt samhällsbanden ej skola brista.
Till stöd för den Jogtolkning, jag vågat göra
gällande, får jag dels åberopa eders m:ts utslag
den 6 nov. 1866 på besvär öfver riksmannavalet
i Upsala, dels konstitutionsutskottets utlåtande
vid sista riksdagen nr 10, hvilket blef af begge
kamrarne godkändt. Uti detta utlåtande omför-
miles; hirusom frih, åf Schmidt, enär genom den i
19 riksdagsordningen meddelade föreskrift, att
för valbarhet till riksdagsman i andra kamma-
Ten erfordrades; bländ annat, att ega och minst
ett år näst före valet hafva egt valrätt inofn den
kommun eller någon af de kommuner, för hvilka
valet skett, kommunerna betages möjligheten att
i andra kammaren insätta personer, hvilka under
Bgista året af en treårig valperiod från ett ånnat
valdistrikt inflyttat, under det deseå personer
saknade möjlighet att. fågoästides vid Hirmast
följande allmänna val blifva till ledamöter i an-
dra kammaren utsedde, föreslagit, att orden och
minst ett år före valet egt måtte ut nämda
utgå. I anledning häraf yttrade konstitutions-
utskottet ordagrannt följande:
I öfrigt må erinras, att, sedan cn person
blifvit inom en kommun monrtalsskrifven, ett helt
år förfluter, innan det, i den ordäing författnins
garne utstaka, kan utrönas, huruvida han eger
den inkowst af kapital eller arbete, att han bör
uppföras i röstlängden bland de valberättigade,
och att han såldes, åerest hans valrätt grundar
sig på inkomst, först 2 år efter mantalsskrifnin-
gen kan till ledamot af andra kammaren väljas.
Men äfven om hr statsrådet Bergström, enligt
öfverståthållareembetets åsigt, skulle varit be-
rättigad att vid justering af 1871 års röstlängd
deri blifva intörd, så Hat han förlofat all den
rätt; som upptagandet i denna röstlängd skulle
medfört; derigerom att han törsummat ätt vid
vingen göra anmärkning vid röstlängden.
nligt 6 af ofta berörda förordning om kom-
munalstyrelsen i Stockholm skall nemligen röst-
längden, sedan den blifvit u prättad, å kän
gjordt ställe hållas tillgunglik för de röstberkt-
ade; och magistraten skall derefter 8 tid, som
likaledes kungöres, sammanträda för pröfning af
de anmärkningar, hvilka enhvar, som dertill ån-
ser sig befogad, här att vid detta sammunträde
emot röstlängden framställa och styrka, hvaret-
ter längden, så framt ej ändring, på sätt i 49 s
af samma förordning är stadgad, vinnes, gäller
tills ny röstlängd upprättas, Då nu Statsrådet
Bergström, efter vad öfverståthållåreem etets
utslag upplyser, icke vid justering af den röst-
längd, som upprättades för stadsfullmäktigvalen
1871, Bnmilt sig att deri blifva införd, så har hr
statsrådet Bergström icke heller, så länge gam-
ma röstlängd var gällande, eNår under hela året
1871, varit i Stockholms kommuns allmänna än-
gelagenheter röstberättigåd. t
Då vidare 17 g riksdagsordningen stadgar, att
vid fiksdagsårannaval skola till efterrättelså tjena
de för kommunerna gällande rögtlängder och ma-
gistratens bilagda kungörelse af den 2 sistlidne
augusti angående sist hållna riksdagsmannaval
utmärker, att dervid skulle följas den för stads-
fullmäktigvalet år 1871 upprättede röstlängd,
samt ostridigt är, att hr statsrådet Bergström i
den sistnämnda icke var Hpptagen sågom röstbe-
rättigad, så har hr stafsrådet Bergström vid sist
hållna riksdagsmannaval icke ens varit röstbe-
riättigad, långt mindre valbar till lådamot i an-
drå kåmwmeåren; Rvadah jag yrkar, att eders
mej:t måtte, med upphäfvande ut öfverklagade
utslaget, förklara, att hr statsrådet Bergström
icka är valbar till ledamot af. riksdsgens andra
kammare och att alla de välsedlar, A hvilka hans
namn finnes upptaget;skola ogillas, samt att ma-
gistraten ålägges Ått, med iakttagande häraf, ho-
stämma för hvilka personer follmakt skall ut-
färdas.