TROUUISK SHYUPUNEKV PELVLARLAU, TLL HUlan, UTK hvarje medlems rätt att deltaga i afgörandet af de gemensamma angellgenheterna bestämmes af insatsen, som här är bidraget till kommtnen. Är det nu fättvist, alt det, som i en kommun gjort en mindre insats, till följd af blotta inflyttningen i en annan kommun och innan han i det bolag, denna kommun bildar, gjort någon inbetalning; der erbållet lika rösträtt med don, t en der förut varit bosatt och lemnat stora bidrag till det senare kommunala bolaget? Skulle det icke vara uppenbarligen orätt att medgifva den, som t. ex. infiyttar till Stotxholm från on körmmön, der kommunalutskylderna varit ioga eller ganbka obetydliga, lika rösträtt i Stockkolms kommuns angeligeiheteij söm den Kar, hvilken förut Varit i Stockholm bosatt och der erlagt dryga kommunalutskylder, äfven om begge de i fråga varande persoserna hvar i sin kommun varit taxerado till lika stor bevillning efter 2:dra artikeln? lfön sådan lagtolbniög leder derjemte till den grimligketet, att deby som hit inflyttar från en landskommnn, men försummat att Urlägga föregående årets kommunalutskylder, likväl i Stockholm genast blifver röstberättigad i denna kommuns allmänna angeliigenheter, ty enligt 11 at merantmda förordning om kommunalstyrelse i Btockholm är det endast den, hvilken häftar för ögäldna ötdådsutekylder, som är utestäväd från rösträtt i denna kommuns allföitna angelägenheter, hvilken bestämmelse synes ådagalägga, att lagstiftarens mening varit, att ingen skulle få deltaga i Btockholis kommuns allmfnna angelägenheter, förr än han der varit debiterad utskylder; i öfverensstämmelse med hvilken åsigt den i ötslaget åberopade 40 S, sammanställd med föreskriften i 6 ang. stäljes för röstlängdens uppgörande, äfven måste tolkas Det har visserligen blifvit inväntt,; alt med denna lagtolkniog bliver följden, att eu person; som. flyttar från en kommun fill en annan, under ett helt år kommer att sakna rösträtt i kommunala angelägenheter och att sålukda äfven under någon tid Kliffa befofvad politiska rättigheter. Berra öiigenhet är Gbestridlig, men för att förBvaga vigten df denna anmärkning, vill jag fästa uppmärksamheten derpå, att enligt gillande lagstiftning de flesta myndiga svenska tirdborgare sakna politiska rättigheter och att de kommunala angelägenhetetnu afgöras efter ett fåtals vilja. För att utestänga det stora flertalet från inflytande på statens och kommuntng angelägenheter samt lägga all måkten i händetnå på ett fåtal, har det varit hödvändigt att låta de af lngstifi tären främrtör landets Öfriga styfbara pynnade vidkännas eh eller annan olägenhet; och så längå en lag gäller, måste den efterlefvas äfven af dem: hvilka den kan förefalla i någon nån obehaglig, så framt samhällsbanden ej skola brista. Till stöd för den Jogtolkning, jag vågat göra gällande, får jag dels åberopa eders m:ts utslag den 6 nov. 1866 på besvär öfver riksmannavalet i Upsala, dels konstitutionsutskottets utlåtande vid sista riksdagen nr 10, hvilket blef af begge kamrarne godkändt. Uti detta utlåtande omförmiles; hirusom frih, åf Schmidt, enär genom den i 19 riksdagsordningen meddelade föreskrift, att för valbarhet till riksdagsman i andra kammaTen erfordrades; bländ annat, att ega och minst ett år näst före valet hafva egt valrätt inofn den kommun eller någon af de kommuner, för hvilka valet skett, kommunerna betages möjligheten att i andra kammaren insätta personer, hvilka under Bgista året af en treårig valperiod från ett ånnat valdistrikt inflyttat, under det deseå personer saknade möjlighet att. fågoästides vid Hirmast följande allmänna val blifva till ledamöter i andra kammaren utsedde, föreslagit, att orden och minst ett år före valet egt måtte ut nämda utgå. I anledning häraf yttrade konstitutionsutskottet ordagrannt följande: I öfrigt må erinras, att, sedan cn person blifvit inom en kommun monrtalsskrifven, ett helt år förfluter, innan det, i den ordäing författnins garne utstaka, kan utrönas, huruvida han eger den inkowst af kapital eller arbete, att han bör uppföras i röstlängden bland de valberättigade, och att han såldes, åerest hans valrätt grundar sig på inkomst, först 2 år efter mantalsskrifningen kan till ledamot af andra kammaren väljas. Men äfven om hr statsrådet Bergström, enligt öfverståthållareembetets åsigt, skulle varit berättigad att vid justering af 1871 års röstlängd deri blifva intörd, så Hat han förlofat all den rätt; som upptagandet i denna röstlängd skulle medfört; derigerom att han törsummat ätt vid vingen göra anmärkning vid röstlängden. nligt 6 af ofta berörda förordning om kommunalstyrelsen i Stockholm skall nemligen röstlängden, sedan den blifvit u prättad, å kän gjordt ställe hållas tillgunglik för de röstberktade; och magistraten skall derefter 8 tid, som likaledes kungöres, sammanträda för pröfning af de anmärkningar, hvilka enhvar, som dertill ånser sig befogad, här att vid detta sammunträde emot röstlängden framställa och styrka, hvaretter längden, så framt ej ändring, på sätt i 49 s af samma förordning är stadgad, vinnes, gäller tills ny röstlängd upprättas, Då nu Statsrådet Bergström, efter vad öfverståthållåreem etets utslag upplyser, icke vid justering af den röstlängd, som upprättades för stadsfullmäktigvalen 1871, Bnmilt sig att deri blifva införd, så har hr statsrådet Bergström icke heller, så länge gamma röstlängd var gällande, eNår under hela året 1871, varit i Stockholms kommuns allmänna ängelagenheter röstberättigåd. t Då vidare 17 g riksdagsordningen stadgar, att vid fiksdagsårannaval skola till efterrättelså tjena de för kommunerna gällande rögtlängder och magistratens bilagda kungörelse af den 2 sistlidne augusti angående sist hållna riksdagsmannaval utmärker, att dervid skulle följas den för stadsfullmäktigvalet år 1871 upprättede röstlängd, samt ostridigt är, att hr statsrådet Bergström i den sistnämnda icke var Hpptagen sågom röstberättigad, så har hr stafsrådet Bergström vid sist hållna riksdagsmannaval icke ens varit röstberiättigad, långt mindre valbar till lådamot i andrå kåmwmeåren; Rvadah jag yrkar, att eders mej:t måtte, med upphäfvande ut öfverklagade utslaget, förklara, att hr statsrådet Bergström icka är valbar till ledamot af. riksdsgens andra kammare och att alla de välsedlar, A hvilka hans namn finnes upptaget;skola ogillas, samt att magistraten ålägges Ått, med iakttagande häraf, hostämma för hvilka personer follmakt skall utfärdas.