Vv ULIRUNS AM J JV UTLo
De nya valen till franska nationalförsamlingen
hafva utfallit i rent republikansk riktning,
oaktadt alla försök, som gjorts från det mo-
narkiska hållet. Ett nytt förtroendevotum åt
Thiers regering är härrted afgifvet — så
mycket mera Betecknande som det afgifvits
Fårätidigt med den storm som från visst håll
uppblåsts mot Thiers för utvisandet af prins
Napoleon. .
Thiers har i lördags lemnat Palais Hlysbo
och begifvit sig till Versailles tillika med en
del 8f filnistrarne och dessas underordnade
embetsmän. . De senaste förhandlingarna i
franska statsrådet hafva uteslutaade rört sig
om dea nya handelstraktaten mellan HFngland
och Frankrike. Den 17 dennes Hade den
engelske underkandlaren Ozenne ankommit till
Paris och öfrerleminst det engolska kabinettets
pistå gTar såmt Jen engelska redaktionen af
iögten till traktaten, hvilken sedan skullo
öfversättas till franskan, Thiers lärer till de
främmande sändebuden i Paris hafva uttalat
den förhoppning, att alla andra stater, hvilka
hafva afslutat handelstraktater med Frankrike,
skola antaga de resiltator, söm funnits genom
de senaste mödgsamma och omsorgsfulla under-
håndlingarne med Eogland.
Stadsfullmäktige i Paris ha i dessa dagar
börjat granska Seineprefektens finanshorättelse,
hvilken framställer det förlidna åtets finans-
förhållanden och föreslår budgeten för nästa
år. Paris måste tndorkasta nig tunga skatter
och göfå störa uppoffringar, om det skall
Känna betäcka sitt gamla deficit och fortsätta
det påbörjade återuppförandet af de förstörda
byggnaderna och anläggningarno. Utgifterna
för nästa år äro beräknade till något öfver
200 millioner. Men — tillägger prefekten —
Paris strålar ånyo i sin gamla glans, utländ-.
niogarne ha kommit hit tån alla håll och
höstsäsongen har varit särdeles gynsam. Man
får emellertid icke tåga prefektens ord, Paris
strålar ånfo i sin gamla glans, alltför mycket
bftor bokstafven, ty spåren af två belägringar
och kommunisternas våldsgerningar kunna igke
utplånas under loppet af halftannat år, FPta
dens myndigheter och befolknivg, skrifver en
engelsk korrespordönt, ha utan tvifyel utvecklat
en stor verksamhet och. flera delar af staden,
hvilka :lågo i ruiner, ha återfått sitt forna
utseende, men de stota byggnadernas, som
gåfvo åt Paris dess speciolla Historiska katakter,
kunna ioko åter uppföras rå 3 kort tid.
Tuilerierha, Höåtel de Ville, Louvren och flera
nåra offentliga byggnader befinna sig i nästan
kamma tillstånd som kommunen lemnade dem.
De massor af spillror, som uppfyllde gator sek
platser, ha visserligen blifvit bortförda, men
de nakna och dystra miratne skola ännu någon
tid utgöra eb dyster påminnelse om inbördos-
krigets fasor. fiPalais de Justicel har lidit
mindre och är derföre till en stor del röstaä-
roradt. Finansministorlet är försvunnet; den
vidsträckta plats vid Rue de Rivoli, som det
upptog, skall försäljas och ministeriet kommer
sanrolikt att för framtiden förflyttas tillLouvren.
Panthons präktiga döme är nästan helt och
hållet återställd. Detsamma kan sögas Om
Julikolonnen. På Madeleinekyrkan fortsättes
reparationgaFbetet, liksom på Triumfbågen. Porto
Baint Denis är fullkomligt restaurerad, och två
Kya teatrar börja redan höja sig på den plats,
der Porte Saint Martin plägade psainla sin
publik. - Den vackra Rue Royale är nästan
tullkomligt återuppbyggd. Några af förstå-
derna, som lidit betydligt, visa knappt någöt
spår deraf. Men tröts allt detta, och eburu
restaurationgarbetet knappast kunnat bedrifvas
raskare, måste äfven den ytligaste betraktare
Eenast se, att det Paris, som fanns för tte år
sedan, ännu icko på långt när är återstäldt.
Hvar och en, söm före kriget sett Paris och
dess förnämsta prydnader, Louvren, Tuileri- 1
ena, Hötel de Ville och Vendöme kolonien, I
och nu besöker staden för första gången ofter )
kriget, skall sannolikt änderskatta den för- ?
störelse, som då tvenne belägringarno åstad
kommit så länge han endast betraktar gatorna
och balikerna, avenyerna och de privata bygg-
naderna, men han skall snart komma på an )
ra tankar, då hans öga hvilar på de spöklika
ruiner, som nu representera dessa praktfulla
monumenter. Till Boulogneskogens återstäl I
lande fordras naturligtvis tid. Detskall dröja
länge, innan de nakna fläckar; der träden blefvo
nedhuggna, åter kunna betäckas med den rika
grönska, som gaf dem så mycken skönhet.
Det skulle vara omöjligt, att på en gång plan- H
tera nya träd i hela Bois de Boulogne, såsom
man gjort i ett par avenyer. Acklimatisations
trädgården har ånyo öppnat sina portar; dess
aqvarium, dess burar och hus äro ånyo befol-
kade. Öfverhufvuäd taget är lifvet detsamma
som förut med hänseende till. offentliga nöjen
och affärer, och deri märkes ingen förändring.
Men rundtomkring staden finnas många villor
och hus, som ännu stå tomma och förstörda
och aldrig mer skola blifva hvad de en gång
voro. De personer, som valt dessa ställen till
sina hem, bodde der på grund af det fredliga
och tjusande läget, men de tyckas icke nu
hatva mod att återvända efter kriget. Till
slut skall väl en fattigare befolkning bosätta
sig här och fabriker och verkstäder skola upp
fylla området, men dessa ställen skola aldrig
blifva hvad de voro före kriget. Den besö
kande främlingen skall emellertid föga tänka
härpå. Han skall fästa sin uppmärksamhet på
do förstörda Tuilerierna, på det ännu värre
förhärjade Hötel de Ville och på Vendömo
platsen. Den sistnämda skulle lätt nog kunna
restaureras och pelaren snart uppföras, om de,
som nu--styra -Franktike, kunde blifva eniga I