Vv ULIRUNS AM J JV UTLo De nya valen till franska nationalförsamlingen hafva utfallit i rent republikansk riktning, oaktadt alla försök, som gjorts från det monarkiska hållet. Ett nytt förtroendevotum åt Thiers regering är härrted afgifvet — så mycket mera Betecknande som det afgifvits Fårätidigt med den storm som från visst håll uppblåsts mot Thiers för utvisandet af prins Napoleon. . Thiers har i lördags lemnat Palais Hlysbo och begifvit sig till Versailles tillika med en del 8f filnistrarne och dessas underordnade embetsmän. . De senaste förhandlingarna i franska statsrådet hafva uteslutaade rört sig om dea nya handelstraktaten mellan HFngland och Frankrike. Den 17 dennes Hade den engelske underkandlaren Ozenne ankommit till Paris och öfrerleminst det engolska kabinettets pistå gTar såmt Jen engelska redaktionen af iögten till traktaten, hvilken sedan skullo öfversättas till franskan, Thiers lärer till de främmande sändebuden i Paris hafva uttalat den förhoppning, att alla andra stater, hvilka hafva afslutat handelstraktater med Frankrike, skola antaga de resiltator, söm funnits genom de senaste mödgsamma och omsorgsfulla underhåndlingarne med Eogland. Stadsfullmäktige i Paris ha i dessa dagar börjat granska Seineprefektens finanshorättelse, hvilken framställer det förlidna åtets finansförhållanden och föreslår budgeten för nästa år. Paris måste tndorkasta nig tunga skatter och göfå störa uppoffringar, om det skall Känna betäcka sitt gamla deficit och fortsätta det påbörjade återuppförandet af de förstörda byggnaderna och anläggningarno. Utgifterna för nästa år äro beräknade till något öfver 200 millioner. Men — tillägger prefekten — Paris strålar ånyo i sin gamla glans, utländ-. niogarne ha kommit hit tån alla håll och höstsäsongen har varit särdeles gynsam. Man får emellertid icke tåga prefektens ord, Paris strålar ånfo i sin gamla glans, alltför mycket bftor bokstafven, ty spåren af två belägringar och kommunisternas våldsgerningar kunna igke utplånas under loppet af halftannat år, FPta dens myndigheter och befolknivg, skrifver en engelsk korrespordönt, ha utan tvifyel utvecklat en stor verksamhet och. flera delar af staden, hvilka :lågo i ruiner, ha återfått sitt forna utseende, men de stota byggnadernas, som gåfvo åt Paris dess speciolla Historiska katakter, kunna ioko åter uppföras rå 3 kort tid. Tuilerierha, Höåtel de Ville, Louvren och flera nåra offentliga byggnader befinna sig i nästan kamma tillstånd som kommunen lemnade dem. De massor af spillror, som uppfyllde gator sek platser, ha visserligen blifvit bortförda, men de nakna och dystra miratne skola ännu någon tid utgöra eb dyster påminnelse om inbördoskrigets fasor. fiPalais de Justicel har lidit mindre och är derföre till en stor del röstaäroradt. Finansministorlet är försvunnet; den vidsträckta plats vid Rue de Rivoli, som det upptog, skall försäljas och ministeriet kommer sanrolikt att för framtiden förflyttas tillLouvren. Panthons präktiga döme är nästan helt och hållet återställd. Detsamma kan sögas Om Julikolonnen. På Madeleinekyrkan fortsättes reparationgaFbetet, liksom på Triumfbågen. Porto Baint Denis är fullkomligt restaurerad, och två Kya teatrar börja redan höja sig på den plats, der Porte Saint Martin plägade psainla sin publik. Den vackra Rue Royale är nästan tullkomligt återuppbyggd. Några af förståderna, som lidit betydligt, visa knappt någöt spår deraf. Men tröts allt detta, och eburu restaurationgarbetet knappast kunnat bedrifvas raskare, måste äfven den ytligaste betraktare Eenast se, att det Paris, som fanns för tte år sedan, ännu icko på långt när är återstäldt. Hvar och en, söm före kriget sett Paris och dess förnämsta prydnader, Louvren, Tuileri1 ena, Hötel de Ville och Vendöme kolonien, I och nu besöker staden för första gången ofter ) kriget, skall sannolikt änderskatta den för? störelse, som då tvenne belägringarno åstad kommit så länge han endast betraktar gatorna och balikerna, avenyerna och de privata byggnaderna, men han skall snart komma på an ) ra tankar, då hans öga hvilar på de spöklika ruiner, som nu representera dessa praktfulla monumenter. Till Boulogneskogens återstäl I lande fordras naturligtvis tid. Detskall dröja länge, innan de nakna fläckar; der träden blefvo nedhuggna, åter kunna betäckas med den rika grönska, som gaf dem så mycken skönhet. Det skulle vara omöjligt, att på en gång planH tera nya träd i hela Bois de Boulogne, såsom man gjort i ett par avenyer. Acklimatisations trädgården har ånyo öppnat sina portar; dess aqvarium, dess burar och hus äro ånyo befolkade. Öfverhufvuäd taget är lifvet detsamma som förut med hänseende till. offentliga nöjen och affärer, och deri märkes ingen förändring. Men rundtomkring staden finnas många villor och hus, som ännu stå tomma och förstörda och aldrig mer skola blifva hvad de en gång voro. De personer, som valt dessa ställen till sina hem, bodde der på grund af det fredliga och tjusande läget, men de tyckas icke nu hatva mod att återvända efter kriget. Till slut skall väl en fattigare befolkning bosätta sig här och fabriker och verkstäder skola upp fylla området, men dessa ställen skola aldrig blifva hvad de voro före kriget. Den besö kande främlingen skall emellertid föga tänka härpå. Han skall fästa sin uppmärksamhet på do förstörda Tuilerierna, på det ännu värre förhärjade Hötel de Ville och på Vendömo platsen. Den sistnämda skulle lätt nog kunna restaureras och pelaren snart uppföras, om de, som nu--styra -Franktike, kunde blifva eniga I