Article Image
AA SAUESUIEES 2 SAM AVMER SRVAR BIESDvUS Ule Sex mil från Paris, eller politik på landsbygden.) Dat var en vacker höstmörgon inneva rande månad, då tvente herrar, den ene en engelsk resantle, den andre en fransk konstnär, beslöto att tillsammans göra en utfärd från Paris för att taga vårt goda byfölk (nos bon3 villagoi.) i ögonsigtd och njuta af de vackra landskap, Bom en resa i länen Seine et Oise och Marne kan bjuda på. Hösten är i Frankrike den bästa tiden för dylika utflykter Då ärd dalarne och berzsluttniogatne höljda i en tunn, genomskinlig och varm dimma, som ger en viss mjukhet åt det vanligen skarpt tecknåde franska landskapet. Solen är då en behaglig vän, ängarne defea och luften är full af lifvande ozon. Don franske konstnären hads lofvat sia engelske reskamrat att föra honom ina i en okänd verld, att låta honom få se och höra åtskilligt, som undgår vanliga resandes uppmärksamhet. Men, tillade han, om vi komma i sällskap med prester -och jag har en vidsträckt krets af vänner och bekanta inom det ståndet — så gör inga anteckningar om hvad de äga rörande hr Thiers eller hr Jules Simon, undervisningsministern. Jag vet, att ni ämnat sända edra reseintryck till en Iondontidhing. Edra tidniogar läsas sorgfälligt på ott visst håll, och jag vill icke, att mina prosterliga vänners yttranden om våra styrande män skola komma till dessas öron, Vår engelsman lofvade detta, Och så kom man efter en angenäm färd till St Remy-les Chevreuse, en liten stad, belägen i en bördig dal, hvars väldiga sluttning skuggas af skogar och lundar, och öfver hvil ken resa sig lemningarne af medeltidsborgen Chateau de h Madeleine, Endast ett par timmars jernvägsresa, och från Paris med dess jäsando lif, tillgängligt för alia tidens strömningar, är man förflyttad in i det feodala och klerikala Frankrike, in i en tel af vorlden, som står väl ett haft århuudrade tillbaka för sjelfva Spanien. Så långt ögat kan skåda, sträcka sig bär en 8 ;odalherres egor. Det är den gamla slägten de Laynes, som för spiran öfver denna nejd. År 1870 lät feodalberren upplägga fyra gamla kanoner på Chateau de la Madeleine för att med dem hålla tyskarne på afstånd. Han litade dock mer på den heliga Maria Magdalenas hjelp än på dotta fruktansvärda artilleri. Dot är en känd sak, att ingon är så öfvortygad om möjligheten af underverk som en fransk legitimist, och denna tro är orubblig, så länge hans parti icke är vid makten. Men sitter en bourbon på tronen, så törvandlar han snabbt nog natur och lutar mer åt regentskapets supber än åt klosterliga späkningar, mer åt Diderot än åt Pascal. Han bortläggor då tron för egen del, men ser den gerna blomstra hos sina underhafvande bönder. I St Remy var just torgdag. Värdshuset, dor de resande iotogo frukost, var fuilt af bönder, som kommit att sälja sina jordbruksalster och gälda inbetalvingarne på det stora statslånet. Man såg der landtmän i blus, som af sin torfva draga en inkomst af 1,200 till 3,500 rdr om året. Vår engelsman mönstrade dem och tyckte, att den fattigaste skotske jordarbetare står i själsodling och manligt värde öfver dessa landtmän. Måhända var det nationalitetskänslan, som kom honom att döma så, Många at de välmående böndsarna kunde endast med fngrarnes tillhjelp utrikna vinsten på sina torgspekulationer. Ea af dem, som kunde stafva, höll en tidning i handen och uppläste för den andäktigt lyssnaude törsamlingen de parisiska torgpriserna och börsnoteringarno, Engelsmannens reskamrat, den franske konstnären, var väl känd bland allmogen på platgen. Han aktas der som en politisk siaro, alltsedan kejsarinnan för några år sedan iuNews fritt öfvorsatt af ) Efter en engelsmans bref till tidningen Datly G T.

21 oktober 1872, sida 3

Thumbnail