vardoerullt pidrag tull var kännedom om mHKulvet
i de storfotade menniskornas aflägsna och
nästan sagolika bygder,
Ehuru Patagoniens kuster blifvit undersökta
och kartlagda, var det inre landet så godt som
Okändt, Man hade ofta sammanträffat med
dess invånare, tekuelcherna, beskrifvit deras
växt och berömt deras vänliga sinnelag; men
deras lefnadssätt, deras slägttycke eller olik-
het med Pampas- och Arukan-indianörna var
och förblef en hemlighet. Hr Musters lemnar
oss i dessa afseenden fullständiga upplysningar.
Hr Musters tillhör en Jiten, men mycket
nyttig klass af resande. Han har lefvat med
och så mycket som möjligt nsluätit sig till
det folk kan ville lära känna; under sin resa
lade han sido alla ett civiliseradt lifs vanor
Och antog de patagoniska stammarnes noma-
diska letnadssätt, deras drägt och seder, Han
målade sitt ansigte och tann, att denna åtgärd
fullkomligt. hindrade solen öch Vinden från att
uppdraga blåsor på skinnet; han deltog i in
födingarnes danser i full kostym af strutsfjä-
drar och en gördel af klockor, och han satte
sig fullkomligt och af fri vilja in uti sin till-
fälliga omgifnirgs intressen och känslor,
Detta nomadiska tolk erbjuder med afseen-
de på sin existens några de mest egendom-
liga företoolser, som möta inom den ocivilise-
rade verlden. Deras ringa antal i förhållande
till den stora yta, öfver hvilken dessa stam
mar utsträcka sina vandriogar, är särdeles för-
undransvärdt, Öfver hela Patagonien, mellan
Magelbaens sund och Svarta floden — ett om-
råde af mer än 150 sv. mils längd och in-
genstädos mindre än 50 mil bredt — är spridd
-en- betolkning af omkring tre tusen; hvilkon
siffra man slutat sig till af de stridande män-
ne2s antal, som uppgår till omkring fem hun-
dra. De äro ett tappert, verksamt och idogt
folk, bland hvilket icke finnas några lättiogar ;
de äro beundransvärdt skickliga rytiare, syn-
nerligen förtarna i användandet af de vapen
och redskap, med hvilka de utföra sina stri
der och sin jagt, och deras lif är ett vtäpp
hörligt kringströfvande. Qvionörra tvingas att
arbeta mycket. hårdt, men tyckas för öfrigt
icke behandlas illa, och hvarje man, dvinna
och. barn kan rida oförskräckt, Deras jagt,
som är I högsta grad liflig och eggando, ba-
drifves i stoft. skala och är orgåniserad med
mycken skicklighet. Ehuru grymma mot sina
Tingar, äro de afgjordt vänligt stämda mot hvita
och böjda för att skydda de civilisoralo ny-
byggare på deras kuster:
Hr Mustors egentliga erfarenhet af vildar-
nes lefnadssätt började-i Rio Ohico, der han
blef medlem af en höfding Orkekes familj
och slog sig ned i hans toldo, såsem detta
nomadiska folks provisoriska bostäder kallas.
Dössa toldos likna mycket de engelska sige-
narnes hyddor, och ett antal af dem gruppa-
rade tillsammans, jemte befolkningens tillbe-
hör af otaliga hundar, fjäderfä och betydliga
antal hästar, bilda en i hög grad pittoresk scen.
Då stammen är färdig att bryta ypp, håller
kaziken (anföraren) ett tal, hvarefter ett all-
mänt sysslande börjar. De uvga männen och
gossarne fånga bästarne med larzos. och fram-
föra dem. Qvinnoraa lägga på dem kuddar,
stoppade med säf och hvilka fastbindas med
läderremmar, kappor och brokiga dukar, hvil-
ket allt utgör, deras sadlar ; andra spänna på sig
sina bälten eller lägga sina späda barn i vag-
gor af flätverk eller rulla ihop de hudär, hvilka
bilda väggarne i deras toldos, och lägga dem
jemte stöttorna på de hästar, som äro afsedda
till lastdragare. Till sist fylla de krukor med
vatten, hvilka medföras på färden, Qvinnoroa
sitta upp med bje!p af en stropp kriog hä
stens hals och rida grenslo i sina sadlar. Des
ras barn och favorithundar langas upp och
placeras bakom dem. -Packhästarne föra de
vid tygeln, och de färdas i rad eftar hvarau-
dra. Dö lösa hästarne drifvas ett stycko af
männen, hvilka, sedan de lemnat dem i qvin-
nornas vård, draga sig tillbaka till någon små-
skog i granskapet, der en eld uppgöres, pi-
porna tändas och jagten börjar på töljande
sätt:
Två karlar begifva sig utaf och rida i ga-
lopp rundt omkring en viss trakt samt an-
tända under tiden eldår med vissa möllanram
för att angifva sin väg. Efter några minuters
förlopp affärdas två andre, och så vidare, till
dess endast någre äro qvar hos kaziken. Desse
sprida sig i en halfcirkel samt innesluta och
förminska cirkela mot den punkt, dit de först
utsände nu. böra hafva anländt. Cirkelseg-
mentets bas utgöres af de i linie långsamt
framtågande qvinnorna, barnen och lastdra-
garne. BStrutsarne och lamahiordarne fly för
den anryckaads afdelningen, men hejdas af
förposterna, och då kedjan är väl sluten an-
fallas de, hvarvid vanligen två man jaga hvarjo
djur från olika sidor. Hundarne hjelpa också
till vid jagton, men indianerna äro så skick-
lige att sköta sin bola; stt hundarnes tjenst
icke mycket tages i anspråk, om icke hästarne
ito uttröttade eller männen råkat att spela
bort sina bolas. Lejon (ämerikanska nemli-
gen, eller s. k. kuguarer) träiffas ofta inom
ringen och affärdas med ett slag i hufvudet.
De indianska jagtlagarne förekomma alla tvi-
ter. — Strutsens kött prisas mycket, isyn-
nerhet om den kolossala fågeln är vid godt
hull. I följd af den totala trånvaron af mjöl:
föda behöfva tekuelcherna en stor. qvantitet
Pitt, hvilket ju måste vara fallet med en hvar
i ociviliserade länder.
Efter jagten hålles en stor fost; en del af
köttet sparas åt qvinnoran och barnen. 8Se-
dan pipan gått laget rundt, ställas sadlarne
ter i ordning och sällskapst drager sig till-
vaka till sina toldos, hvilka under tiden upp-
slagits och ordnats af qvinnorna. Om deticke-
ir mycket ondt efter strutsar, eller indianerna
AI TN