vardoerullt pidrag tull var kännedom om mHKulvet i de storfotade menniskornas aflägsna och nästan sagolika bygder, Ehuru Patagoniens kuster blifvit undersökta och kartlagda, var det inre landet så godt som Okändt, Man hade ofta sammanträffat med dess invånare, tekuelcherna, beskrifvit deras växt och berömt deras vänliga sinnelag; men deras lefnadssätt, deras slägttycke eller olikhet med Pampasoch Arukan-indianörna var och förblef en hemlighet. Hr Musters lemnar oss i dessa afseenden fullständiga upplysningar. Hr Musters tillhör en Jiten, men mycket nyttig klass af resande. Han har lefvat med och så mycket som möjligt nsluätit sig till det folk kan ville lära känna; under sin resa lade han sido alla ett civiliseradt lifs vanor Och antog de patagoniska stammarnes nomadiska letnadssätt, deras drägt och seder, Han målade sitt ansigte och tann, att denna åtgärd fullkomligt. hindrade solen öch Vinden från att uppdraga blåsor på skinnet; han deltog i in födingarnes danser i full kostym af strutsfjädrar och en gördel af klockor, och han satte sig fullkomligt och af fri vilja in uti sin tillfälliga omgifnirgs intressen och känslor, Detta nomadiska tolk erbjuder med afseende på sin existens några de mest egendomliga företoolser, som möta inom den ociviliserade verlden. Deras ringa antal i förhållande till den stora yta, öfver hvilken dessa stam mar utsträcka sina vandriogar, är särdeles förundransvärdt, Öfver hela Patagonien, mellan Magelbaens sund och Svarta floden — ett område af mer än 150 sv. mils längd och ingenstädos mindre än 50 mil bredt — är spridd -enbetolkning af omkring tre tusen; hvilkon siffra man slutat sig till af de stridande männe2s antal, som uppgår till omkring fem hundra. De äro ett tappert, verksamt och idogt folk, bland hvilket icke finnas några lättiogar ; de äro beundransvärdt skickliga rytiare, synnerligen förtarna i användandet af de vapen och redskap, med hvilka de utföra sina stri der och sin jagt, och deras lif är ett vtäpp hörligt kringströfvande. Qvionörra tvingas att arbeta mycket. hårdt, men tyckas för öfrigt icke behandlas illa, och hvarje man, dvinna och. barn kan rida oförskräckt, Deras jagt, som är I högsta grad liflig och eggando, badrifves i stoft. skala och är orgåniserad med mycken skicklighet. Ehuru grymma mot sina Tingar, äro de afgjordt vänligt stämda mot hvita och böjda för att skydda de civilisoralo nybyggare på deras kuster: Hr Mustors egentliga erfarenhet af vildarnes lefnadssätt började-i Rio Ohico, der han blef medlem af en höfding Orkekes familj och slog sig ned i hans toldo, såsem detta nomadiska folks provisoriska bostäder kallas. Dössa toldos likna mycket de engelska sigenarnes hyddor, och ett antal af dem grupparade tillsammans, jemte befolkningens tillbehör af otaliga hundar, fjäderfä och betydliga antal hästar, bilda en i hög grad pittoresk scen. Då stammen är färdig att bryta ypp, håller kaziken (anföraren) ett tal, hvarefter ett allmänt sysslande börjar. De uvga männen och gossarne fånga bästarne med larzos. och framföra dem. Qvinnoraa lägga på dem kuddar, stoppade med säf och hvilka fastbindas med läderremmar, kappor och brokiga dukar, hvilket allt utgör, deras sadlar ; andra spänna på sig sina bälten eller lägga sina späda barn i vaggor af flätverk eller rulla ihop de hudär, hvilka bilda väggarne i deras toldos, och lägga dem jemte stöttorna på de hästar, som äro afsedda till lastdragare. Till sist fylla de krukor med vatten, hvilka medföras på färden, Qvinnoroa sitta upp med bje!p af en stropp kriog hä stens hals och rida grenslo i sina sadlar. Des ras barn och favorithundar langas upp och placeras bakom dem. -Packhästarne föra de vid tygeln, och de färdas i rad eftar hvaraudra. Dö lösa hästarne drifvas ett stycko af männen, hvilka, sedan de lemnat dem i qvinnornas vård, draga sig tillbaka till någon småskog i granskapet, der en eld uppgöres, piporna tändas och jagten börjar på töljande sätt: Två karlar begifva sig utaf och rida i galopp rundt omkring en viss trakt samt antända under tiden eldår med vissa möllanram för att angifva sin väg. Efter några minuters förlopp affärdas två andre, och så vidare, till dess endast någre äro qvar hos kaziken. Desse sprida sig i en halfcirkel samt innesluta och förminska cirkela mot den punkt, dit de först utsände nu. böra hafva anländt. Cirkelsegmentets bas utgöres af de i linie långsamt framtågande qvinnorna, barnen och lastdragarne. BStrutsarne och lamahiordarne fly för den anryckaads afdelningen, men hejdas af förposterna, och då kedjan är väl sluten anfallas de, hvarvid vanligen två man jaga hvarjo djur från olika sidor. Hundarne hjelpa också till vid jagton, men indianerna äro så skicklige att sköta sin bola; stt hundarnes tjenst icke mycket tages i anspråk, om icke hästarne ito uttröttade eller männen råkat att spela bort sina bolas. Lejon (ämerikanska nemligen, eller s. k. kuguarer) träiffas ofta inom ringen och affärdas med ett slag i hufvudet. De indianska jagtlagarne förekomma alla tviter. — Strutsens kött prisas mycket, isynnerhet om den kolossala fågeln är vid godt hull. I följd af den totala trånvaron af mjöl: föda behöfva tekuelcherna en stor. qvantitet Pitt, hvilket ju måste vara fallet med en hvar i ociviliserade länder. Efter jagten hålles en stor fost; en del af köttet sparas åt qvinnoran och barnen. 8Sedan pipan gått laget rundt, ställas sadlarne ter i ordning och sällskapst drager sig tillvaka till sina toldos, hvilka under tiden uppslagits och ordnats af qvinnorna. Om detickeir mycket ondt efter strutsar, eller indianerna AI TN