blott blifva till tördel för de. egendom eller kapital besutande, men ej för sjelfva arbetarne, och att detta är orsaken till åen djupa klyftaa mellan de olika samhällsklasserna. Dessa åsigters främste kämpe vid detta möte var profegsor Schmealler från Strassburg. Mötet egnade ärven uppmärksamhet åt arbetareföreningarne, hvilkas stora gagn majoriteten blef enig om att erkänna. Mötet antog såsom önskringsmål: oinskränkt föreningsfrihet, lagligt erkännande af arbetareföreningarne samt deras bjelpkassor, under vissa normativbestämningar, samt upprättandet af skiljedomstolar mellan arbetsgifvare och arbetstagare. Ett liknande möte är ämnadt att hållas nästa år. Till alla andra möten och sammankomster, som på senaste tiden egt rum i Tyskland, kommer nu äfven ett möte af tyska qvinnor, hvilket i dessa dagar försiggått i Darmstadt. Tyska kejsarinnan Augusta hade pr telegraf försäkrat mötet om sitt deltagande. Bland de af mötet fattade beslut må nämnas: cn tack sägelse till tyska riksdagen för det understöd den lemnat en inlaga om fruntimmers anstiällning i postoch telegrafverken; vidare antogs ett förslag af ett engelskt fruntimmer, miss Carpenter, att bilda en internationel förening till skydd af qvinnans rättigheter. Till ordförande i denna föreniog utsågs prinsessan Ludvig af Nassau (engelska prinsessan Alice) och till korresponderande medlemmar af förenin gen nämdes misserna Nightingale, Carpenter, Coinkworth, Nill och Merewather. Detta fruntimmersmöte tycks bafva räknat icke så få deltagarinnor, hvilka tillhörde de högre stånden och den bildade medelklassen. Vid en af sammankomsterna i den förutnämda prinsessan Alices palats voro 50 damer närvarande. Aktierna i Spaniens bank ha fallit 5 o i följd af de stora förfalskningar af bankens sedlar, som egt rum, och af allmänhetens vägran att emottaga dem. Spanien har nu en arbetare, den kataloniske väfvaren kallad, blifvit invald i senaten (landets första kammare), sedan han dock förut efter septemberrevolutionen flera gånger varit invald i cortes (andra kammaren). Hans namn är Pablo Alsiox. Han är republikan, hans tal prisas äfven af hans motståndare för logisk tankeföljd och korrekthet. En annan katalonisk arbetare, Rubau Donadeu, sitter nu för andra gången i cortes; denne förfäktar Internationales principer i deras yttersta konseqvenser. oe TVN Ande nand RR ÖV YE ja St hs 3) ar Be Fann NR dör! ae lats 0