Den politiska ställningen och ut
sigterna i Frankrike.
Härom skrifver en i Paris vistande en
gelsman:
Det yrkas med häftighet att Thbiorg skal
sätta sig emot Gambetta, men han kan de
icke utan att störta sig sjelf. Republikanis
men är i Frankrike mycket för svaz att kupns
bestå om don sjelf göndrar sig. Hr Thiers
republik, hvilken vissa royalister -:skenheligt
förklara sig finna gig uti, men blott derföre
att de icke se någon annan utväg för tillfället,
skulle hastigt gå öfver ända derest hr Thiers
förnekade och stötte ifrån sig ultra-republi-
kanerna, för hvilka Gambetta är en reprosen-
tant. Visserligen önskar hr Thiers, hvars äre-
lystnad nu går ut på att grundlägga ea repu
blik, att para republikansk författning med
hvad han kallar konservatism — hvarmed
förstås några mycket obostämda doktriner,
som upphöjas till heder och värdighet af grund-
satser och hvilka förmenas höra till den kon
stitutionella monarkien —; men ehuru förs
tretad han än derjemte må vara öfver att
Gambetta tager en så tramstående roll, måste
han dock för sig sjelf medgifva att han icke
har annat att välja emellan än Gambetta och
den snart sammanträdande nationalförsamlin-
gen, Ett förbund med Gambetta (hvilket ej
behöfver öppet tillkännagifvas) skall upprätt-
hålla republiken; öppen fiendtlighet mot honom
skulle dereniot bestämdt störta Phierg, som
afskys af alla royalistiska nyanser, och göra
den republikanska statsformens tillvaro bero-
ende af ett inbördes krigs utgång.
Prestpartiet hatar Thiers mer än sjelfva
Gambetta. I en kyrka 3 mil från Paris ut-
målades Thiers förliden söndag som den ondes
egen representant! Var säker på att i Frank-
riko ej fins rum för tvenne slag af republik.
Hr Thiers republik måste vara hr Gam-
bettas eller ock ingen republik alls. Såsom
hörande härtill vill jag anföra cn anekdot, som
jag har ekäl att anse för sann. Då någon ny-
ligen frågade furst Bismarck hvad zom åsyf-
tades med de befästningsarbeten, han förehar
omkring det af tyskarno ännu besatta Bolfort,
svarade han: Vi äro långt ifrån att vilja
bryta eller kringgå fredstraktaten, och om ställ-
niogen i Frankriko förblir sådan som den är,
skola vi öfverlemna Belfort så fort krigskost-
naderna äro till fallo betalda; men vi befästa
Belfort såsom ett försigtighetsmått, enär vi
icke anse en regomentsförändring i Frankrike
osannolik. — Med en regementsförändring
menade furst Bismarck icke ett utbyte at hr
Thiers mot hr Gambeatta, utan att en monarki
skulle upprättas med armåns bistånd. Detta
är hvad man har att befara.
Nytt val till hela nationslförsamlingen skulle
i denna stund. ganska säkert grunda en ärligt
republikansk. styrelse, och . Gambetta gkulle
utom allt tvifvel föreslå hr Thiers till chef
för densamma. Ja, utan att dermed vilja
statuera en för alltid gällande regel skulle
hr Gambottea, i betraktande af de tjenster
Thiers gjort fäderneslandet, visst icke tveka
att medgifva det prosidoniskapet uppdragos åt
honom för hans lifstid. Men utan att nationgl-
församlingen upplöses, så att flera republikaner
i en ny inkomma, kan Frankrike icke för:
blifva republik; och utan republikansk stats
form kan inbördes krig ej länge undgås. Re-
volutionärerna äro nu för tiden hörtig de
Broglie, orloanisterna i allmänhet och hr John
Lemoinne.i Journal des Dåebats, som yrkar
att den nuvarande törsavalingen skall uppgöra
en grundleg för republiksa, naturligtvis myc-
ket konservativ (d. v. s. monarkisk).
Mycket berör på utgången af fyllnadsvalen
den 20 oktober. Om alla dessa eller åtmin-
stone de flesta af dem utfalla i republikansk
inda kan jag icke inse huru hr Thiers skall
unna undgå att upplösa församlingen. Olyck
igtvis förskaffado han sig i Bordsaux icke
aglig rätt härtill, men om han uppmanade
örsamlingen att åtskiljas tror jag icke att den
skulle våga neka det, I den åtgärden ligger
Frankrikes räddning. På alla andra håll hota
usen faror. :