Herr hofstallmästaren Bråkenhielm, hvilken åtföljde konung Carl XV under hans senaste utländska resa, har meddelat nedanptående, i anledning af de förfrågningar, som framstälts rörande orsaken till att framlidne konungen ej valde vägen dfver Danmark, utan i stället for direkte från Kiel till Malmö: Med anledning af den i Nya Dagligt Allehanda gjorda framställniog om upplysningar i afseende på orsaken till konung Carl XV:s resa från Kiel direkte till Malmö med fregatten Vanadis, anhåller uudertecknad, som, nyligen anländ hit till Stockholm, icke hunnit få någon förklaring införd i nämda tidning, att få genom edert ärade blad meddela följande: Sedan h. m:t funnit sig på grund af sin stora svaghet och förnyade föreställningar från ifmedikus Edholms sida nödsakad att öfvorgifva sin första plan att resa genam Danmark för att afligga ett besök hos sin dotter, bh. k. h. kronprinsessan, en resa som för öfrigt på grund af de många omflyttningarne från jernväg till ångbåt och tvärtom, vore förenad med stora svårigheter, uppstod fråga om något annat sätt för hemresan, och h. m:t, som ogerna ville begagna en mindre ångbåt med bestämda afgångstider, lät då genom mig per telegraf gifva befallning, att fregatten Vanadis skulle afgå till Kiel för att föra honom derifrån till Malmö. Ett från dåvarande pringen-regenten ingånget telegram med upplysniog att Vanadig ej kunde anlöpa Malmö inverkade ej på konungens baslut, enär särskilda anstalter för debarkeringen derstädes redan blifvit träffade. Vid ankomsten till Kiel kl. 5, e. m. hade: ogis anordnats på hotell, men konungen önskade att direkte gå ombord på Vanadis. Till följd af föregången skrifvelse hade särskilda mått och steg blifvit vidtagna för att, med fästadt afseende på konungens svaga tillstånd efter, badsejouren och trötthet efter resan, underlätta embarkeringen. Mot alla gjorda framställningar beslöt konungen sig dock för att till fots gå uppför fallrepstrappan, helsade på befäl och besättning och gick utför trappan till chefens salong, men dit anländ, fann han sig mycket medtagen och under djup rörelse yttrade han: Gud sko lof, jag är då nu på svensk botten, om jag än icke är på svensk jord. Dock återhemtade konungen sig snart så, atb han kl. 7 på aftonan intog sin middag med chefen på fartyget och sin uppvaktning. I afvaktan på gynsammar3a väder qvarstannade fregatten till påföljande morgon kl. 8 och afgick då till Kjögebugt, der ankaret kastades kl. !4 10 på aftonen, Mer än en gång under resan uttryckte h. m:t sin stora tillfredsställelse öfver att på detta sätt hafva gjort öfverfarten. Till töljd af den gynsamma vinden kunde under hela resan segel föras, hvarigenom tartyget stöddes, så att gjögången ej var besvärande och, mig veterligen, konungen ej det ringaste lidit af någon sjösjuka. I .det lugnaste väder skedde sedermera öfverfarten från Kjögebugt till Malmö redd, der en mindre ångbåt mötte, ombord på hvilken h. m:t bars från Vanadis af officerare på fregatten. Stockholm den 23 september 1872. Gustaf Bråkenhmelm.