AVIV RNRN
tygad. Jag har aldrig i mitt lif kunnat göra
R en fjerdedel så vackert.
— Jag tackar er, mylord, sade Baroni lugnt.
En fråga till, och jag vet hvad jag vill veta.
Accepterade ers nåd någon vexel den 15 i
senast förlidne månad.
Serafen syntes öfverraskad och funderade
en stund.
— Nej, det gjorde jag ej, svarade han slut-
ligen, Jag har visserligen ibland tecknat mitt
namn på dylika förbindelser, men icke den
dagen. Jag var då — om jag icke mins allt-
för orätt — ute på jagt i Hornsey-skogen...
Men hvarför frågar ni detta?
— Det skall jag säga er, mylord, om ni
täcks bevilja mig ett enskildt samtal.
Serafen gick ifrån honom.
— Det vill jag inte, sade han helt kort.
Och han tänkte: den som begär ett samtal
på tu man hand med ett fruntimmer, är van-
ligen betänkt på något slags frieri; den åter
som begär ett sådant samtal med en man, vill
preja honom.
Baroni skyndade sig efter markisen.
— Ett ögonblick, mylord, ropade han. Denna
sak rörer er sjelf alltför nära, för att ni skulle
vilja tala derom på trappan till ett hotell för
resande.
— Jag vill ingenting höra, genmälde Rock,
i det han sköt honom ifrån sig.
Men omedelbart derefter ångrade han sig
nästan, tänkande: