na, örnar NR RE
Sällskapet för Norrlands väl af-
slutade i tisdags sina förhandlingar. Mötet
har ansett, att Norrlands naturliga rikedomar
ej kunna i någon större mån tillgodogöras utan
norra stambanans utsträckning längre upp uti
Norrland; att denna utsträckning bör medföra
stor utveckling för det öfriga Sveriges närings-
lif och tör trafiken på jernvägarne göder om
Gefle—Dala banan; att transitobanan mellan
Sundsvall och Throndbjem bör, hvad den
svenska delen deraf beträffar, betraktas och
understödjas såsm en stambana; att en än
damålsenlig skogshandtering i Norrland befor-
drag derigenom, att denna näring ej bränn-
märkes såsom skadlig för fosterlandet; att
rättighet till everdlig afsöndring af skog från
kronohemman beviljas; att lättade kommuni-
kationer åvägabringas i de norrländska länen
samt åtgärder för skogseldarnes förebyggande
vidtagas. Diskussionen öfver dessa frågor var
ganska liflig. Beslut är fattadt, att nästa möte
skall hållas 1873 i Hernösand,
Beseande vstenskapsmän. Inten-
denten 4. W. Malm återvände förliden fre-
dag från sin vetenskaplina resa i mellersta de-
len af Bohusläns skärgård. hvarest han under
de tre sista veckorna haft besök af den ae-
römde professorn i anatomi och fysiologi vid
universitetet i Jena, dr Wilhelm Bfiiller, som
på nämda ställe under tiden äfvenledes idkat
vetenskapliga studier. I lördags uppehöll hr
Miller sig i Göteborgs naturhistoriska musei
aratomiska och zoelogiska samlingar tills på
aftonen, då han med åvgfartyg öfver Köpen-
hamn, återvände till sitt hem. — Lektor OC. J.
Lindeberg har under sommärens lopp i de
norska högfjällen fortsatt sina undersökningar
och samlingar till Hieracia Scandinaviz.
Amtigvariskt. Doktor Hofberg, som
i egenskap af antiqvitets-akademiens resesti-
pendiat i sommar fortsatt sina antiqvariska
undersökningar i Vestmanland, har derunder
gjort ett högst märkvärdigt fynd, bestående i
en gammal gräns-sten med runor. Stenen, som
i sitt slag är den fullständigaste i Sverige och
den enda, gom blifvit anträffad i Svealand, lä
rer af upptäckaren med det första komma att
beskrifvas i Antiqvarisk tidskrift, eller akav
demiens månadsblad. vÅ.
Simpromiotion hölls i lördags på ef-
termiddagen vid siminrättniogen utanför Svart-
bäckstull i Upsala med de unga damer, som
denna sommar bevistat simskolan. Af säll:
gkapets direktör, professor L. F. Svanberg, till-
delades dervid den större belöningen för ut-
märkt och berömlig skicklighetisimkonsten åt:
Anna Kjellgren, prima; Olga Malmberg, Jenny
Höglund, Hilda Wahlgren, Ellen Hellström, Ida
Duban och Hulda Kjellgren, ultima; samt den
mindre belöningen för utmärkta och berömliga
framsteg i simkonsten åt Carolina Wahlbom och
Ihma Wahlbom.
Af de unga promoverade utfördes flera
vackra simprof jemte språng från trampoliner-
na, dels af hvar och en särskildt, dels af flere
på en gång. Äfven från högsta trampolinen
skedde vackra språng. Efter promotionens
slut och sedan diplomen blifvit utdelade, in-
funno sig utanför simskolan gårdagens promoti
och höjde för de promoverade damerna ett
fyrfaldigt hurra, åtföljdt af flere sånger.
Kl. 7 samlades man till supå på Flustret,
hvarztill voro inbjudna promotor, simlärarinnan
frökon Thilda Nordström äfvensom den nu
varande simläraren och två bland hans före-
trädare, och deltogo äfven deri de promove-
rades. föräldrar och anförvandter samt flere
af rvedagens promoti. Efter supåns slut an-
ordnadöp en improviserad prometionsbal, och
åtskildes sällskapet något före midnatt efter
en angenämt tillbragt afton.
Norsk becfirakärlek, Från Tjörn
gkrifves till Marstrandsposten: Såsom något
ovanligt berättas af en fiskare från Dyrön, att
fiskarelaget under en. resa köpt makrill till
fiskbeto af norska fiskare från Flekkeröo utan-
för Ohristiansand, till 2 ort 12 skills (2 rdr)
pr tjog, ett pris som dagen förut varit gällan-
de i byn, der de dagligen afyttra sin tåogst
till engelsmän. Men när samma fiskarelag re-
san efter kom för att köpa fiskbete, lemnade
norrmännen 12 skilliog på hvarie tjog af dåen
förra makrillen tillbaka, emedan den icke var
rit i högre pris den dagen de. köpte don, När
fiskrarne i början icke ville hafva mnågos till-
baka, svarades, att de ville icke taga mera
för sin vara af sina svenska bröder än af en-