Versernas innehåll och det osökt humo-
ristiska föredraget inbragte författaren täta
och starka bifallsyttringar, under hvilka
han mer än en gång måste göra uppehåll.
Hr Davidson framkallades, och från tri-
bunen mottog han i folkets hyllning sin
belöning.
Framför den nya Bellmansbi!den, som
efter mörkrets inbrott varit upplyst med
kalkljus, afbrändes nu en fyrverkerisol,
hvars kärna var ett B i briljanterad eld.
Under festen utdelades tryckta exemplar
af följande dikt, författad af hr J. G. Carlen :
Gamla Belilmanseken
på
Hasselbacken ),
Monolog.
Gammal vorden, står jag nu så skröplig
och har svärt att draga mig till minnes
hvad i senast hädanflydda tiden
har passerat här i gröna lunden,
der fråa underliga torn och tempel
främlingstoner nu med kling-klang klinga,
som ej rätt jag kan förstå.
Annat var det förr vid Dunderhyttan,
när den store sångarn med sin cittra
satt sä vänlig under mina grenar
och för Ulla spelte och de andra.
Då var Fredman munter. . och hvad Moliberg
då med Movitzgubben flinkt drack om :!
Systar min derborta, hon vid skiljovägen,
skryter öfver grönska, must och kärna —
må hon görat! Hon har skäl dertill:
också under hennes gamla grenar
store sångarn suttit och har spelat
lika muntert som hos mig...
kors, bevars väl, gumman — intet under ! —
i ein lugna ro på sista tiden
skåda fätt hans blida anletsdrag.
Gammel vorden. jag står här så skröplig
utan must och utsn kärna...
Tungt det är att lefva!
.. Men hvad ser jag —
dimman skingras —
HAN der sitter, just HAN SJELF,
vistilarande så fint på cittran...
ack och heder, husbond här på backen !
..Nu jag känner mig som barn på nytt.
Men hvem är som ej vår broder mina,
brodern Ny... ny... stedt:)
KL. närmare 11 afslöts den i alla afse-
enden lyckade festen.
) Som bekant är finnas BE Djurgården två ål
driga ekar. under hvilka Bellman företrädesvis
brukade sitta och sjungs, den era bortom den lilla
konditoripaviljongen Bellmansro, i hvars grann-
skap hans bröstbild sedermera blifvit upprest —
den andra på Hasselbacken invid schwoizeribygg
naden derstädes, hvilken då utgi af er liten
torfräckt stuga, Dunderhyttan. beaämd, der öl
och vofflor försåldes.
5) Nystedt: en af bellmansfigurerna, om hvil-
ken- skalden berättar att han stordom Var likörs
förvaltare på källaren Enigheten, Aer det Utd
vankades fl iidura och käppslängar Han tecknsde
gemenligen hälften af namnet sjelf. och når ky-
parn lade stedt i ändan, då var vingen för-
digt .- Gamla eken jollrar: hoa menar vår
NYSTRöM, skulptören. -
BA AKER TES LING SÖRENS ARK NORSKT