ömkade dessa ljuslockiga barn, som hon så
ofta sett leka och hört skratta der hon
framgick. Hon inträdde i salen, der hennes
make intog sin aftonmåltid i sällskap med
sina väpnare, och efter trenne helsningar
sade hon:
— Min nådige herre, rättvisan är god,
men mildheten är bättre. Betänk, att edra
pager handlat utan urskilning, att de äro
unga och obetänksamma och att man ej bör
behandla dem som män, som begått samma
fel. Vår kaplan har dessutom icke lidit.
stor skada, och det skulle vara underligt.
att låtastolf hufvuden falla för en kula på:
en enda panma. pv
Sannolikt hade grefven redan ångrat den
befallning han gifvit, ty hans makas ord
gjorde djupt intryck på honom; emellertid
svarade han:
— Det vore fruktlöst att bedja och ut-
gjuta tårar. Jag har svurit, att lika många
hufvuden skulle falla som nattväktarens lur
skulle tuta gånger.
Grefvinnan drog sig tillbaka; men veten
I hvad hon gjorde? Hon kallade tornväk-
taren till sig kring klockan elfva och lät
stänga in honom säkert i en kammare med
ingen annan utgång än en dörr, hvartill hon
sjelf tog nyckeln.
Ehuru pagerna blifvit underrättade om
sin herrskarinnag välvilliga list och de
följaktligen voro säkra att ej löpa någon
fara, var det icke utan förskräckelse de
något före mMidnatt uppkommo på borgens
platform, Grefven och grefvinnan voro der;
alla. vasaller hade skyndat till, och invid
en stupstock af mörk sten stod den röd-
klädde bödeln. Mästermannens svärd glänste
i månskenet.
Midnattstimmen slog långsamt, bödeln
lyfte sitt svärd med båda händerna; men
damen var lugn, ty hon visste, att tornväk-
taren icke skulle tuta-i luren.
O fåsa! liren tutade och ett hufvud föll.
Luren ljöd för andra gången och bödeln
afhögg det andra hufvudet, och alla tolf
pagerna blefvo så till slut afrättade, ty
luren fortfor alltjemt att tuta.
Utom sig af förfäran skyndade grefvinnan
sjelf upp i tornet för att förbanna väktaren,
som hade smugit sig ut; men hvad såg hon
i nattens mörker? Mänken, munken sjelf,
som varit rädd att hämden skulle undgå
honom och som, ursinnig, ännu tutade i
väktarens lur!