återställande och menligt inverkat på underhandlingarne med Tyskland genom att förklara republiken för provisorisk. under ået att len dot vill att den skall förblifva dess definitiva figrelsofurm: Det säges vidare i manifestet: Republikanerne ha röstat för tull på råvaror, emedan majoriteten icke ville gå in på inkomstskatten och det var nödvändigt att förse regeriogen med de särskildt för lånets skull erforderliga medel. Hörarde kätbmåreh8 upplöstlng yttras i ifrågavarande mavifest: Då 1873 års budget blitvit uppgjord, då lagstiftningen rörande arens reörganisation fulländats, är det att BHBås act. rörsamlingen skall taga i betrak tande den ofautliga törändring i åsigter och förhållanden, som skett sedan hon valdes, sielf finna sin. uppgift vara fylld samt inse lt rätta stunden är kommen att öfverlemna republiken åt en ny repregentantförsamling Franska riksbanken och flera andra af ut landets större pennivginrättningar annonsera Kin, att teskoarnd å det nya franska statslånet Afa illinna sig å deras kassakontor för att återfå nio tiondedelar af de belopp som vid teckningen inbetalts. Enligt en korrespondens från Paris till frolnlaeke Aeitung framhöll Thiers, då han nför det utskott rom hado att ptöfva frågan din församlingens ajournering, afgaf de utlofvade urplysningarne rörande inrikespolitiken, hufvudsakligen följande fyra punkter: 1:0) att intet af de extrema partierna (legitimister och radikala) kunde hoppas på hans stöd; 2:0) att han icke hade miusta del i utgåvgen af valen den 9 juni detta år och att han icke heller var skulden till åkerbruksitiinisterh de Hareys äfskedstatatide: 3:0) att lan icke ville befräitia Vetistebhs agitationer för åstadkommande af en snar upplösning af nationalförsamlingen; och 4:0) att han föresatt sig okränkt bevara den konservativa republiken, som blifvit. honom Anförtrodd af. folket att vätnn: eft sistå Juli var uti hötel Chatam i Paris anordnad en festlig bankett för Stanley, New York Horalds korrespondent, Livingstones be kanta återfinnare. Ungefär hundra personer, deribland general Kington samt många ame: rikanska och engelska körreskondenter, bevistade testen, Amerikanska sändebudet Washbirne fungerade som värd, och föreslog en skål för Stanley; hvilken svarade derpå genom att lemna en kort redogörelse för sin tesa och sitt sammanträffande med Livingstone. Doss utom föreslogs en mängd skälar, såsom för det goda förståndet meilan Eogland och Amerika, för franska republiken och dess president, för egaren till New York Herald; Stanley skulle från Paris begifva sig till London, der stora festligheter väntade honom. Enligt hvad en brefskritvare till Köln. Ztog törmälor, hade Wasbburne velat presentera Stanley. för Thiers, men denne hade afböjt detta, emedan han. ansåg Stanloy för en Mindre trovärdig pirsonliehet och Var af den öfrortygelsen, att an aldrig sett Livingstone. Tidningen le-Temps för. sistlidne fredag omnämner ett uttalande af den store geografeu Kiepert i Berlin, enligt hvilket dr Liviogstones berättelse, sådan densamma genom Stanley kommit tlll vår kunskap, är full af geografiska omöjligheter, Unitersitetsfesten i Munchen, till firande af denna stads högskolas fyrabundra åriga tillVaro började förliden torsdag med ett stort festtåg af professorer och studenter till universitetsbyggnaden, der rektor dr Döllinger höll fesitalet. Om aftonen samma dag företogs ett fackeltåg af 2,000 studenter till kusgliga slottet, der folksången sjöngs. Konungen kom u och tackade studenterna samt emottogs af dem och folket med höga lefverop. Festen, som skulle räcka flera dagar, bevistades af 3,000 gäster, bland hvilka voro representanter för alla tyska universiteter, äfvensom från österrikiska, schweiziska, holländska, skandinaviska och engelska. Med anledning af universitelsfesten har engelska tidningen Daily News till Munchen sändt en korrespondent, som meddelar, att jesuiterna, innan de nödtvuuget lemnade Bajern, tiliställde åtskiliga så kallade fromima svek, för att öfvertyga folket, att himmelen vore missnöjd med fördrifningen af påfyens litgarde ur Tyskland; Så har det utspridts, att den heliga jungfrun flerestädes visat sig sorgklädd, dels derför att tyska regeringen förföljer jesuiterna, dels derför att Frankrike öfvervanns i kriget år 1870; i klostren upp träda profeterande nunnor, som förutsäga tyska kejsardömets fall; mystiska korstecken ha blifvit funna intryckta i fönstren å kyrkor och kloster i de landsändar der jesuiterna vöro talrikast. I sanning, ytträr en gammalkatolsk prestman till brefskrifvaren, dennä påfvise Mariadyrkan är ingöntiög annat än en återupplifvad hedendom, men skilnaden är att de gamla hedniska oraklerna svårligen kunna täfla med våra dagars jesuiter i djerfva tilltog att inverka på de svage. och vidskepiige. — Et annan gammalkatolik; professor Reinkens, meddelade korrespondenten, att han under ett samtal med furst Bismarck fann, att denne var bättre invigd i jesuiternas offentliga och hemliga historia, än en bland hundra teologer. Professor Haber, ledamot kt filo sofiska fakulteten vid universitetet i Muachen, är sysselsatt med en Jesuiternas historia, som lär innehålla svåra anklagelser mot del ras orden. H