återställande och menligt inverkat på under-
handlingarne med Tyskland genom att förklara
republiken för provisorisk. under ået att len
dot vill att den skall förblifva dess definitiva
figrelsofurm: Det säges vidare i manifestet:
Republikanerne ha röstat för tull på råvaror,
emedan majoriteten icke ville gå in på in-
komstskatten och det var nödvändigt att förse
regeriogen med de särskildt för lånets skull
erforderliga medel.
Hörarde kätbmåreh8 upplöstlng yttras i
ifrågavarande mavifest: Då 1873 års budget
blitvit uppgjord, då lagstiftningen rörande ar-
ens reörganisation fulländats, är det att
BHBås act. rörsamlingen skall taga i betrak
tande den ofautliga törändring i åsigter och
förhållanden, som skett sedan hon valdes,
sielf finna sin. uppgift vara fylld samt inse
lt rätta stunden är kommen att öfverlemna
republiken åt en ny repregentantförsamling
Franska riksbanken och flera andra af ut
landets större pennivginrättningar annonsera
Kin, att teskoarnd å det nya franska statslånet
Afa illinna sig å deras kassakontor för att
återfå nio tiondedelar af de belopp som vid
teckningen inbetalts.
Enligt en korrespondens från Paris till
frolnlaeke Aeitung framhöll Thiers, då han
nför det utskott rom hado att ptöfva frågan
din församlingens ajournering, afgaf de utlof-
vade urplysningarne rörande inrikespolitiken,
hufvudsakligen följande fyra punkter: 1:0) att
intet af de extrema partierna (legitimister och
radikala) kunde hoppas på hans stöd; 2:0) att
han icke hade miusta del i utgåvgen af valen
den 9 juni detta år och att han icke heller
var skulden till åkerbruksitiinisterh de Hareys
äfskedstatatide: 3:0) att lan icke ville befräitia
Vetistebhs agitationer för åstadkommande af en
snar upplösning af nationalförsamlingen; och
4:0) att han föresatt sig okränkt bevara den
konservativa republiken, som blifvit. honom
Anförtrodd af. folket att vätnn:
eft sistå Juli var uti hötel Chatam i Paris
anordnad en festlig bankett för Stanley, New
York Horalds korrespondent, Livingstones be
kanta återfinnare. Ungefär hundra personer,
deribland general Kington samt många ame:
rikanska och engelska körreskondenter, bevi-
stade testen, Amerikanska sändebudet Wash-
birne fungerade som värd, och föreslog en
skål för Stanley; hvilken svarade derpå genom
att lemna en kort redogörelse för sin tesa och
sitt sammanträffande med Livingstone. Doss
utom föreslogs en mängd skälar, såsom för
det goda förståndet meilan Eogland och Ame-
rika, för franska republiken och dess presi-
dent, för egaren till New York Herald; Stan-
ley skulle från Paris begifva sig till London,
der stora festligheter väntade honom. Enligt
hvad en brefskritvare till Köln. Ztog törmälor,
hade Wasbburne velat presentera Stanley. för
Thiers, men denne hade afböjt detta, emedan
han. ansåg Stanloy för en Mindre trovärdig
pirsonliehet och Var af den öfrortygelsen, att
an aldrig sett Livingstone.
Tidningen le-Temps för. sistlidne fredag
omnämner ett uttalande af den store geogra-
feu Kiepert i Berlin, enligt hvilket dr Liviog-
stones berättelse, sådan densamma genom Stan-
ley kommit tlll vår kunskap, är full af geo-
grafiska omöjligheter,
Unitersitetsfesten i Munchen, till firande af
denna stads högskolas fyrabundra åriga till-
Varo började förliden torsdag med ett stort
festtåg af professorer och studenter till uni-
versitetsbyggnaden, der rektor dr Döllinger
höll fesitalet. Om aftonen samma dag före-
togs ett fackeltåg af 2,000 studenter till kusg-
liga slottet, der folksången sjöngs. Konungen
kom u och tackade studenterna samt emot-
togs af dem och folket med höga lefverop.
Festen, som skulle räcka flera dagar, bevista-
des af 3,000 gäster, bland hvilka voro repre-
sentanter för alla tyska universiteter, äfven-
som från österrikiska, schweiziska, holländska,
skandinaviska och engelska.
Med anledning af universitelsfesten har en-
gelska tidningen Daily News till Munchen
sändt en korrespondent, som meddelar, att
jesuiterna, innan de nödtvuuget lemnade Ba-
jern, tiliställde åtskiliga så kallade fromima
svek, för att öfvertyga folket, att himmelen
vore missnöjd med fördrifningen af påfyens
litgarde ur Tyskland; Så har det utspridts,
att den heliga jungfrun flerestädes visat sig
sorgklädd, dels derför att tyska regeringen
förföljer jesuiterna, dels derför att Frankrike
öfvervanns i kriget år 1870; i klostren upp
träda profeterande nunnor, som förutsäga ty-
ska kejsardömets fall; mystiska korstecken
ha blifvit funna intryckta i fönstren å kyrkor
och kloster i de landsändar der jesuiterna
vöro talrikast. I sanning, ytträr en gam-
malkatolsk prestman till brefskrifvaren, dennä
påfvise Mariadyrkan är ingöntiög annat än en
återupplifvad hedendom, men skilnaden är att
de gamla hedniska oraklerna svårligen kunna
täfla med våra dagars jesuiter i djerfva till-
tog att inverka på de svage. och vidskepiige.
— Et annan gammalkatolik; professor Rein-
kens, meddelade korrespondenten, att han un-
der ett samtal med furst Bismarck fann, att
denne var bättre invigd i jesuiternas offent-
liga och hemliga historia, än en bland hundra
teologer. Professor Haber, ledamot kt filo
sofiska fakulteten vid universitetet i Muachen,
är sysselsatt med en Jesuiternas historia,
som lär innehålla svåra anklagelser mot de- l
ras orden. H