MEINE UE I JURRRUEUE! JVUSSERERS BAR MIR NN SER SEPA SENSE ERE förr. Endäst då man biadelsevis står på Karusollplatsen och betraktar Tuileriernas ruiner eller beskådar lemningarna af det störa Hötel de Ville, påminnes man att Paris har genomgått en svår kris. Viker man deremot af t. ex. från förstnämda ställe öfver. Rivoli-gatan och in i Palais Royal för att besöka den efter nämda plats uppkalläde teatern, ser man sig med ens försatt till den tid, då Napoleons hof beskyddade offenbachiaderna, ben-dramerna och de kittlande. qvickheterna i de patschouli-dof tande sensationskomedierna. Salongen är öf verfylld ; från de mystiska parterrlogorna stirra de öfverdådigt kokett klädda damerna kokett ut i salongen eller upp på scenen, der de bekanta komikernes eller de glada, unga konstnärinnornas spel framkallar oupphörliga skrattgalfvor; och författarne, hvilka vädja till publi kens dom, tyckas vara af den mening att re publikens undersåtar kunna tåla vid att gå ännu. längre i lättfärdigt skämt än kejsardömets. j Der applåderas, skrattas och pratas, En välkänd firma har levererat ett arbete i hela tem akter, som sedan många qvällar samlat folk i hundratal och som efter all anledning har en lång framtid för Big. Titeln säger. idgehting. . Pjesen heter rätt och slätt Tri coche Cäcdolet., råen man försättes snart in i situationen. Hrr Tricoche och Cacolet äro chefer för en nyligen grundad och uppfunnen affär. De stå nämligen i spetsen för ett Maison de confiance, och i deras utdelade prospekter säges att firman, förutom att syssolsätta. sig med städslande af tjönstfolk, försäljning af värdepapper och anordnande af giftermål, derjemte åtager sig familjehemligheters utstoffering; utspionering af gifta fruar (synnerligen att Tekommendera för svartsjuka äkta män) och omvändt, m. m. I pjesen har en ung, gift fru skrifvit ett oförsigtigt, bref till hertig Emil, hvilken — i likhet med hvad alltid är händelsen: vid denna teater? der man icke använder unga älskare, för at derigenom liksom borttaga det mera stötande i repliken och situationen — spelas af den gamla komikern Hyacinthe; hon frågar honom om han ännu har detta farliga dokument och han svarar, att det ligger i en guldkapsel på hans bröst... Hon önskar se det, han framtager kapseln och do finna: till sin förskräckelse icke breafvet, men deremot ett af hrr Tricoche Cacolets prospekt... De. skynda nu till kontoret för att köpa. sig tystnad och beskydd; den ena medlemmen af den Hederliga firman menar att denna:sak icke har med den stora affären att göra och besluter sig för att sjelf taga der om hand. Äkta männen bär emellertid vändt sig till hans kompanjon, och denna hedersman kommer å sin sida: till det resultat att han sjelt vill tags den förtjenst,. som här kan vara att tå Båda arbeta nu emot hvarandra; en mängd hardt när otroliga förvecklingar inträda, och som firman ännu icke har råd att hålla biträden, få de två komikerne — Brassour och Gil Perez hvilka utföra Tricoche och Cacolet, tillfälle: att uppträda i en mängd -förklädnader,. såsom; portvakter, fullmäktige, . stadsbud, betjenter 0. 8 Vv. (Det är. denna teater, som. en Jång följd af år haft privileginm på att framställa det mest obundna skämt och i bars loger damerna oftast komma boslöjädo för att icke igenkännas af möjligen tillstädesvarande vän: ner.) AR På Gymnise möter en Dumas fils — såsom han ännu vanligen kallas — med sina arbe: ten, och ehuru. publikön har funnit. att han gått för långt. i osedlighet i sina pjeser och derför hyssiat åt dem, sam!a de dock ständigt folk, liksom deaf Vietorien Sardou; denna fruktbara Ssfuntionstörfattares. som efter mån gas åsigt i sin Seraphine, gjorde ett vaske: radt anfall mot kejsarinnan Eugenie, liksom mången anser att han-i sin-sista pjes Rabagas gjort ett temligen tydligt anfall mot GambettaHan har alltid förstått att få guldströmmar att flyta till sig, har kunnat taga alla situationer såsom de framställt sig, och karakteristiskt för honom är det derför också ått Han var en af de siste, som kejsaren: hedrade med hederslegionens stiddarekors, under. det han var en bland de första att intränga i Tuilerierna med folkskaran; då kejsarinnan hade lemnat slottet. Hans: obestridliga talang såsom dramatiker kastsår emellertid en glömskans kappa öfver de flösta af hang handlingar — och det i synnerhet i en stad sådan som Paris, der lifvets dagliga ström rullar så hastigt. På de andra teaträrna, der mindre upp geendeväckande pjeser uppföras, ha qvinnoutställningarna och det musikaliska gallimatias blifvit ännu mera framträdande än under kejsardömet, och endast på Theåtre Frangais; som ständigt söker häfda sin längesedan vunna, höga. plats, märker man då och då att republikanerbea kotomit till styret, då der uppföras pjeser, söm Napoleots censorer ickö. ville fördraga. De gamla klassiska sakerna af Molidre, Corneille och. Racine gå annars: sin jemna gång, då och då äfbrätöa ar ett ellör anvat af Victor Hugos dramer, Om : personer. i berörda: förhållanden: vilja go ett bevis på att republiken medför möra sedeförderf än det just af detta skäl angripna kejsardötist, torde detta-dock vara-oriktigtParis kan icke riktigt bedömds såsom andra städer; den opropoörtionerligt stora massa främlingar, som alltid uppehälla sig i denna verldsstad, giffer den — åtminstone för den fyktiga betraktaren — en egen fysionomi. Desia