Stockholms-Nyheter.
Lördagen den 27 juli 1872.
rots 209:de deg. Återstå 157 dagar,
Solen går upp kl. 3.36, nod kl. 8.35.
Dagens längd 16 t. 59 m;
Månen går upp kl. 10,49 e, m.
Namn: I bBofvare. BSjusofvare voro, eno-
ligt sagan, sju kristne vid namn Maximilianus,
Malchus, Martinianus, Dionysius, Johannes,
Serapio och Constantinus, hvilka under kejsar
Decii tid skola ha dolt sig i en håla i celiska
berget nära Wphesus för att undgå förföljelsen
mot d2 kristna. Der skola de ha somnat år
249 och vaknat först 202 är derefter, 447,
under kejsar Theodosii II:s regering. Derpå
sändes Malchus ut att köpa bröd. Med för
våning vaärseblef han korset upprest på alla
torg i Ephesus, BSlutligen framtagar han pen
ningar, hvilka gecom sia ålder väcka uppmärk
samhet. Man tror att han funnit en skatt och
för hoaom till prokonsuln. Malchus berättar,
alla förvånas. Biskop Marinus skyndar tillika
med allt foik till hälan. Der finner man de
öfriga vakna med ansigten, strålande !ikt rosor.
Äfven kejsar Theodosius skyndar dit vid un
derrättelsen derom och hör med förvåning
gubbarne tala. Derpå böja de sica hufvuden
och afsomna i Herranom,. Kejsaren böjer sig
ned öfver dem och kysser gråtande de heliga
öfverlefvorna, hvilka han betäcker med sin
purpurmantel och låter inlägga i gyllene kistor.
Härkuiga händstser den 27 juli,
1361: Slagtningen vid Visby, dervid adertonhun-
dra borgare stupade.
1649: oerhördt regnande begynt denna dag inom
Östergötland och isyunerhet i Fornåss goc-
ken. Det fortfor en lång tid bortåt och
förstörde vigar, qvaruvar, bus, åkrar och
ängar, dränkte menniskor och boskap samt
Sgjurde jorden så sjuk ätt hon på ire år
liten eller kärnlös gröda och tring bira
kunde, hvaraf svår bungersnöd och hir-
jande sjukdomar ock uppkommo.
1704: Psilanders hjeltebragd vid Orfords näs.
Vi anföra härom efter F. M, Franzen:
Både rödvändig och ärofull var den utrustning.
som är 1704 skedde till beckydd för tvenska ban-
delsfartyg mot engelska kapare. England så väl
som Holland hade väl bistätt Carl XII, då han,
af tre grannar på en gång angripen, först vände
sig mot Danmark. Och efter konung Wilhelms
död hade drottning Anna icke blott försäkrat Sva-
rige om Englands fortfarande vänskap. utan ock
med konung-Carl (den 10 sugusti 1703) afslutat
ett nytt förbund. hvari äfven Holland deltog. Dock
sågo de båda sjömakterna ogerna att den svenska
fÄsggan begynte visa sig på de haf, der de voro
vaua att herrska. Emellertid kastades skulden för
den ofred. henne mötte, på enskilda våldsvurkare.
Hon mästa således mot dem väpna sig sjelf, då
de icke af sin öfverhet höllos i tygeln.
För detta , ändamål seglade från Karlskrona
linieskeppet Öland om 50 kanoner under: befäl af
dåvarande kapten Gustaf Psilander, Innan honom
kunde förtros ett sådant värf, hade han bevist sig
såsom en både modig och förfaren sjöman
Kryssande i Nordsjön, mötte han den 27 juli
utanför Orfords nås, som ligger på kusten at Suf-
folk, en engelsk flot:a och heolsades ifrån dess
främsta skepp med ett skarpt skott, som gick tätt
under Ölands bogspröt och snart följdes af en ge-
nom dess tågverk flygande kula, Psilander sände
i en slup en af sina löjtnanter, vid naron
tfall, att på en sådan helsning begära förklaring
sSer ni icke den engelska drottningens flagga?
frågade britten. Och ni, svarade svensken, ser
ni icke konungens at Sverige flagga Af vörds
nad för den engelska flaggan, fottfor den förre,
måste det svenska skeppet palma in vimpel och
sätta på bramsegel Det sker icke ! gaf den se-
naro till svar och for.
I samma ögonblick lade sig det engelska skep
pet vid sidan ef det svenska och gaf det hvad man
allar ett glatt lag.
Dermed läto de engelske alltför tydligt förstå
att de ärnade- med våld tsga hvad dem icke. god-.
villigt gafs. Derax flotta bestod af ätta linieskepp,
alla större än det ensamme svenska, sumt af en
fregatt. Det var således emot en mer än åtta
gånger större styrka som Psilander skulle sätta
sig för att vägra en byllning, com, ehuru obghö-
rig i sig sjelf, dock, när den ef en så öfverlägsen
makt med våld fordrades, ej borde anses förneds-
rande för den flagga han förde.
Äran — Sveriges -och . Carl XII:s ä
— var det ?