1 SilL aniotesS Svett oular Jorden hör samman-
träffa med sina bröder i städerna, dö der man
skildrar såsom upprorets och anarkiens härdar,
emedan man på detta sätt vill upphetsa de
båda samhällsklasserna mot hvarandra och dy-
medelst underhålla de nödiga vilkoren för en
despotisk regering. (Detär Gambettas mening,
att Napolen III byggt sin despotism på denna
konstiga fiendtlighet mellan land och stad.)
Oaktadt de många bittra stridigheterna för
ögonblicket, hyser jag den fasta förhoppningen,
att man både i städerna och på landet är öf-
vertygad om stt bonden och jordbraksarbetas
ren genom gemensam tankeutveckling sko!a
fästas närmare vid sin broder, borgaren i sta-
den, hvilken i följd af sin större förmögenhet
har tått en uppfostran som gör honom skicklig
att vara politisk ledare. När man söker för-
hindra sådana sammankomster som denna, sker
det blott derför att man vet, att det proviso-
riska tillståndet, tvetydigheten, är förbi samma
dag då borgare och bönder inse och erkänna
att de ha samma intressen (starka bifalls-
yttringar).
Härpå följde i talet ett förherrligande af
den 14 juli 1789, den dag då den stora revo-
lutionen egentligen begynte, och några beröm-
mande örd om Paris, som fortfarande arbetar
på ait Ftillintetgöra don sanna Bastiljen, d. v. s.
medeltiden, fimannaväldet, kupgamakten. Och
med afsoende på den nuvarande pölitiska sis
tuationen tillade Gambetta: Det är fortfa-
rande folket som kämpar mot Versailles och
fordrar sina kommunala rättigheter, sin för-
fattning och utlindningarnes fördrifoing ur
landet. Dessa ord mottoges med lifliga
applåder.
Hela franska pressen har naturligtvis yttrat
sig öfver detta exdiktatorns senaste uppträ-
dande; de monarkiska bladen ogilla detsamma
på det högsta, under det att de republikanska
och isynnerbet de radikala tidningarne tacka
Gambetta och tycka att han denna gång till
och msd öfverträffat sig sjelf. Itt par exem-
pel kunna vara nog. Journal de Paris, som
nu är högra centerns d. Vv. s. orleanisternas
organ, yttrar bland aanat: Gambetta synes
ha privilegium på att fara omkriog i Frankrike
och - hålla radikala tal. Man frestas att tro,
att hr Thiers har sagt åt honom som Kristus
till Petrus: Gå ut i verlden och omvänd hed
ningarne! Och han går ut och predikar,
utan att en Buda manlig röst höjer sig mot
honom, Är icke Gamboetta hr Thiers presum-
tive arfvinge, är han icke republikanernas hopp?
— Rappel förklarar deremot å sin sida, att
hela Frankrike har lyssnst till Oambettas
ord i Fertå, under det att ingen numera bryr
sig om den förstockade församliogen i den
lilla salen i Versailica; il
Den 15 dennes — skrifves från Lyon —
började rättegången mot general Öremer och
do BSerres, hvilken under Gambettss styrelse
fungerade som rtegeringskomfbissarie i östra
Frankrike, Rättegången är anställd med an:
ledniog derat att en handlande från Dijon vid
namn Årbinet, som blifvit orättvist beskylld
för att Yara preussisk spion, afrättades under
kriget. Domstolen består af följande ledamö-
ter: marskalksrne Baraguay dHilliers; Mac
Mahoa och Canrob.tt sätt geneialernä då
; Prewil, Metman och Abatucci Den: första
sammankomsten upptogs af förhör med de
anklagade, De BSerres påstod, att det icke
vårit meningen med en af honom afsänd de-
påsch rörande Atbioet, ätt denssinimå skulle
botraktas som en order att genast skjäta den
misstänkte, en örder, som han sjelt ansåg sig
icke befogad att utfärda. General Cremer
åter försvarade sig meå att ban uppfattat de-
peschen såsom en positiv befallning, och att
han. var af don åsigten att de Serres egde.
befogenhet att ptfirda oh Bådan.
De konservativa partierna i Spanien ha fram-
kommit med ett gemensamt manifest, som är
undertecknadt af 30 bland deras mest fram
stående ledare, hvilka nästan alla varit med
lemmar af den föregående ministören. Bland
desamma märkas sådana namn som Serrano,
Topete, Sagasta, de Blas, Groizard, Candau,
Rios Rosas o. 8. v., och de uttala sig energiskt
möt riksförsamliogens upplösning samt prote-
stera äfven i öfrigt mot den af Zorilla följda
politiken, Då valstriden, heter det i manife-
stet, icke försiggår under normala förhållanden,
kunna partioroa ej deltaga deri såsöm sådana.
De skola emellertid derför icke afhålla sig
från att rösta. Hvarje kompromiss atvisas på
det bestämdaste. Do förenade partierda ha
avtagit namnet det Konstitutionela partiet,
och ministören ZKofilla har nu att välja, om
hon vili söka sitt stöd hos detta eller hos det
republiksnska partiet,
Det lärer icke vara sannt, hvad flera i tid.
ningen Nazioneinförda artiklar gifvit anledning
förmoda, att nemligen konung Amadeo tänker
på att abdikera. FTvärtom framgår det af ett
så godt som officislt meddeiande från Italien,
att konung Amadeo har telegraferat till sin
fader, att han var beredd. att försvara sin
krona, på hvilken deposch Victor Emanuel
svarade, att han gratulerade sio soa att ha
fattat ett beslut, :som anstod en furste af
Savoyen.
oc 8 CK
å
ärter
— (Gonom svenska telegrambyrån.)
BRUSSEL den-19-jult. Dösom gjort striko
i BorinagO förhålla sig stilld ;-1,000 personer
hafva återgått till arbete öch ct aörrö än-