ten af vårt onekligen i flera hänseenden
praktiska århundrade med mindre vanlig
uppmärksamhet följt, är den om öfveran-
strängningen i våra lärda skolor, på samma
gång mar, med dyrköpt erfarenhet af det
ofta obotligt skadliga inflytande en sådan
öfveransträngning beklagligtvis utöfvat på
läroverkens alumner, länge varit betänkt på
medel till dennas förekommande, utan att
man hittills lyckats vinna något synnerligt
resultat.
Det var derföre med sann tillfredsställelse
vi helt nyligen fått helsa en företeelse, som
företrädesvis berättigar till de bästa för-
hoppningar om en lika skyndsam som ända-
målsenlig lösning af denna svåra uppgift,
nemligen att vid nyligen hållna läraremöte
i Lund det maktpåliggande ämnet utgjort
föremål för de mest eakkunniges allvarliga
behandling, En kort öfversigt af frågans
beskaffenhet, såsom tillägg till. referatet om
detta möte, samt några antydningar om bote-
medlen för det onda tro vi derföre skola af
våra läsare omfattas med välvilja och måhända
gifva en och annan för saken intresserad anled-
ning att deråt egna förnyad uppmärksamhet.
Som bekant var det är 1849 på hösten,
då rikets flesta elementarläroverk utvidga-
des till fullständiga, i det de kommo i åt-
pjutande af den rätt, som förut uteslutande
tillhörde gymnasierna, den att dana och ut-
bilda studenter, ehuru till en början med
skyldighet för dessa att underkastas närmare
mogenhetspröfning vid universiteten, hvilken
skyldighet numera på visst sätt upphört.
Före denna tid, eller före 1849, voro som-
marferierna ovanligt långa, eller minst tre
månader från medlet af juni till medlet af
september, bercende, såsom det sades, af
den massa af allmogens söner, som då ström-
made till våra bögre landsortsläroverk och
hvilka påräknades under den brådaste tiden
till biträde i hemmen vid jordbruket, en
orsak, som numera måste anses undanröjd
genom den ändamöålsenligare riktning och
vård, som lempats åt våra folkskolor, läm-
pade just för hyarje sådan individs både be-
hof af och begär efter kunskaper. Vid jul-
tiden hbestodos då äfven 2 månaders ferier.
Ehuru ferierna sedan dess äro betydligt
inskränkta, dock icke på långt när i samma
proportion som fordringarne i kunskaper
stegrats, torde likväl ferierna2s längd tåla
vid ytterligare inskränkning till fördel för
undervisningens jemnare meddelande utan
den öfveransträngning, seom trots de gymna-
stiska öfningarne och de fria lekarne oyvil-
korligen på ett betänkligt sätt skedar de
ungas helsa och fysiska utveckling, hvilken
ingalunda ostraffadt förbises vid sidan af den
som hufvudsak ansedda intellektuela förkof-
ringen,
Själ och kropp böra, ja, måste, härvid stå
till bvarandra i godt förhållande, så att in-
gendera utvecklas eller utbildas på bekost-
nad af den andra. Så fullständig harmoni
som möjligt måste råda mellan själ och kropp
för att dana en helgjuten menniska efter
naturens, tidens och jemväl samhällsställnin-
gens fordringar.
Redan de gamle fästo sycnerlig vigt vid
kroppsöfningar, vid musklernas stärkande
och lemmarnes smidighet genom fäktning,
ridsivg, dans och andra nyttiga medel, på
samma gång da ej underläto att egna själen
den näring och sorgfälliga vård, som od