ten af vårt onekligen i flera hänseenden praktiska århundrade med mindre vanlig uppmärksamhet följt, är den om öfveransträngningen i våra lärda skolor, på samma gång mar, med dyrköpt erfarenhet af det ofta obotligt skadliga inflytande en sådan öfveransträngning beklagligtvis utöfvat på läroverkens alumner, länge varit betänkt på medel till dennas förekommande, utan att man hittills lyckats vinna något synnerligt resultat. Det var derföre med sann tillfredsställelse vi helt nyligen fått helsa en företeelse, som företrädesvis berättigar till de bästa förhoppningar om en lika skyndsam som ändamålsenlig lösning af denna svåra uppgift, nemligen att vid nyligen hållna läraremöte i Lund det maktpåliggande ämnet utgjort föremål för de mest eakkunniges allvarliga behandling, En kort öfversigt af frågans beskaffenhet, såsom tillägg till. referatet om detta möte, samt några antydningar om botemedlen för det onda tro vi derföre skola af våra läsare omfattas med välvilja och måhända gifva en och annan för saken intresserad anledning att deråt egna förnyad uppmärksamhet. Som bekant var det är 1849 på hösten, då rikets flesta elementarläroverk utvidgades till fullständiga, i det de kommo i åtpjutande af den rätt, som förut uteslutande tillhörde gymnasierna, den att dana och utbilda studenter, ehuru till en början med skyldighet för dessa att underkastas närmare mogenhetspröfning vid universiteten, hvilken skyldighet numera på visst sätt upphört. Före denna tid, eller före 1849, voro sommarferierna ovanligt långa, eller minst tre månader från medlet af juni till medlet af september, bercende, såsom det sades, af den massa af allmogens söner, som då strömmade till våra bögre landsortsläroverk och hvilka påräknades under den brådaste tiden till biträde i hemmen vid jordbruket, en orsak, som numera måste anses undanröjd genom den ändamöålsenligare riktning och vård, som lempats åt våra folkskolor, lämpade just för hyarje sådan individs både behof af och begär efter kunskaper. Vid jultiden hbestodos då äfven 2 månaders ferier. Ehuru ferierna sedan dess äro betydligt inskränkta, dock icke på långt när i samma proportion som fordringarne i kunskaper stegrats, torde likväl ferierna2s längd tåla vid ytterligare inskränkning till fördel för undervisningens jemnare meddelande utan den öfveransträngning, seom trots de gymnastiska öfningarne och de fria lekarne oyvilkorligen på ett betänkligt sätt skedar de ungas helsa och fysiska utveckling, hvilken ingalunda ostraffadt förbises vid sidan af den som hufvudsak ansedda intellektuela förkofringen, Själ och kropp böra, ja, måste, härvid stå till bvarandra i godt förhållande, så att ingendera utvecklas eller utbildas på bekostnad af den andra. Så fullständig harmoni som möjligt måste råda mellan själ och kropp för att dana en helgjuten menniska efter naturens, tidens och jemväl samhällsställningens fordringar. Redan de gamle fästo sycnerlig vigt vid kroppsöfningar, vid musklernas stärkande och lemmarnes smidighet genom fäktning, ridsivg, dans och andra nyttiga medel, på samma gång da ej underläto att egna själen den näring och sorgfälliga vård, som od