Öm läseriet kommer predikanten C.
J. Lundström att i morgon söndag i Vax-
holms kyrka hålla föredrag.
Skadad bro. I torsdags på efter-
middagen törnade ångfartyget Upland, kom-
mande från Stockholm, med sådan våldsam-
het mot Nockebybro, att en del af brokistan
med underlag splittrades, flera ;bjelkar bräck-
tes och ena halfvan af rullbron kastades på
gned. Skadan anses ej kunna afhjelpas på
annat sätt än genom ombygnad af de för-
störda brodelarne. Hvem som varit vållande
till skadan, eller huruvida ångbåten genom
den häftiga påstötningen lidit något men,
derom är intet ännu med säkerhet bekant.
Pldfara. I går middag kl. 12, ut-
bröt skorstenseld i buset nr 2 vid Klara Vat
tigränd (gemenligen Lappgränd kallad). Elden
som till en början visade sig vara af svårare
beskaffenhet, släcktes af traktens sotare inom
en half timme. Den hade uppkommit å nedra
botten trån en kakelugn i portvaktens rum,
Trikiner anträfades i går i ett till
besigtning å byrån vid Skeppsbron inlemnadt
slagtadt svinkreatur, uppfödt, liksom ett den
5 dennes trikinhaltigt befuunet, hos en bagare
på Söder.
Christine IVilsson, som nu befinner
sig i London, erhåller för sitt uppträdande i
Martha följande loford i en af Londons an-
seddaste tidningar:
tDet finnes ingen roll hvari fröken Nilsson
ges och få i hvilka hon höres så till sin fördel
som i Flotows lifliga och tilldragande hjeltinnas.
Egenskaper som ej ofta träffas tillsammans —
enkelhet, naivitet och den största möjliga distink-
tion — äro på ett högst lyckligt sitt kombine-
rade hos fröken: Nilsson, som är den mest för-
finade lady Henrietta och mest naturliga Martha
man möjligtvis kan tänka sig. Hvar och en som
följt hennes prestationer vet, hvilket behag hon
förlänar åt musiken i denna i och för sig icke
allt för intressanta roll. Det vsr en lycklig id6
att inlägga Sommarens sista Ros deri; men
hvilken lycklig slump var det ej att få den sjun-
gen af fröken Nilsson, för hvilken men skulle
kunna tro denna den mest melodiösa af melodier
vara enkom komponerad. Det råder en riktig
vurm i närvarande tidpunkt för nationalmelodier.
Engelska, skotska, irländska melodier utföras af
itahenska och tyska artister; men hvad beträffar
röstens limplighet för musiken, musikens för rö-
sten, kan i afseende på balladsång ingenting hö-
ras som är jenförligt med fröken Nilssons ef-
sjungande at Sommarens sista Ros.
Under fröken Nilssons amerikanska tur tyckes
hon särskildt hafva odlat den dramatiska sidan
af sin talang, ehuru det var mer såsom lyrisk
än såsom väsendtligen dramatisk artist som hon
först eröfrade Londonpublikens hjerta. Det är
elt stort misstag att göra något som, i huru
ringa grad som helst, kan ha den verkan att det
förstör det första intrycket, då detta intryck är
sådant som fröken Nilsson baft lyckan göra, och
huru stor talang fröken Nilsson än må besitta, kän-
ner publiken henne ej såsom starkt drumatisk
skådespelerska och är ej beredd att mottaga
henne i sådan egenskap. Hon är den mest för-
finade Martha, den mildaste och mest patetiska
Lucie, den mest poetiska Ophelia, och de in-
kast som blifvit gjorda mot hennes nya, men ej
förbättrade version af Violettas roll kunna inne-
fattas i följande omdöme: att hon ej spelar den
å det lugna, modererade sitt; som gaf sådan
arakter och sådant behag åt hennes första frara-
ställning. Allt hvad man önskar af henne är
att hon skall fortfara sått vara Christina Nilsson
sådan vi först kände hezne.
Blemnmdin uppträder i morgen afton för
sista gången härstädes.
Imancgen gifvesi afton första Cskol-
häst-föreställningen efter lockande pro-
gram.