nod a ————S KESO Nationalekonomiska mötet i Köpenhamn, (Från Dagens Nyheters referent) Köpenhamn den 6 juli 1872. Mötet samlades i dag kl. 10 f. m. På föredragnivgslistan återstodo endast tvenne frågor. Den första af dessa om förbindelse och samverkan mellan de tre rikenas kommunikationsmedel inleddes af konferensrådet David, som lemnade en ganska grundlig belysning af ämnet. Tal. skildrade först i lifiiga färger det välsignelserika och förädlande inflytande kommunikationsanstalterna utöfva, ej endast i materielt afseende, utan indirekt, men dock kraftigast och varaktigast, i andligt hänseende. De närma menniskorna till hvarandra, sammanbinda nationerna med starkare baud, än någonting annat kan göra; de göra menskligheten till ett helt, framkalla hos oss känslan af att vi, som skapade varelser, tillhöra ett och samma slägte, att solidaritet mellan oss alla de facto förefinnes och allt mera och mera måste komma att göra sig gällande; de spara tid — och tid är ponaingar — men ej rog med denna ma: teriella vinst, härtill kommer den andliga, den oförgängliga. Såge man på de framsteg kommunikationsväsendet under de sista årtiondena gjort i de tre nordiska rikena, så vore framstegen obestridligen storartade. I postväsendet hade vi tillegnat oss Rowland Hills j i j tvenne stora reformer, frimärkena och det likartade låga brefportot; för bref mellan Danmark och Norge betalades nu 8 skill. i stället för 29l2, och mellan Sverige och Danmark 6 skill. i stället för 16; och brefvexlingen hade ock tilltagit i otrolig grad — 1870 mottogos på poatkontoren i Sverige, Norge och Danmark öfver 28 millioner bref. I Sverige befordrades 1870 (på 117 telegrafstationer och trådar af 1,086 mils längd) 595,000 telegrammer, i Norge (med 96 stationer och 975 mil trådar) 448,000 och i Danmark (med 75 stationer och 686 mil trådar) 514,000. Äfven jernvägarne hade, i synnerhet i Sverige och Danmark, fått en stor uwsträckning, I Sverige, der den första jernvägen Köpiog—Hult bygdes 1856, funnos nu jernvägar på 160 svenska mil, hvsraf 104!1a tillhörande staten, återstoden privat egendom; trafikon på dessa . banor uppgiek 1870 till 2,500,000 menniskor och omkring 50,000,000 centner gods. Jernvägarne i Darmark — den första mellan Köpenhamn och Roeskilde anlades 1847 — hade en längd af 101!la danska mil, hvaraf staten bygt 60 och enskilda jernvägsj bolag 35!12; 1870 transporterades på dessa banor 3,000,000 menniskor och 9,000,000 centner gods. Norge, hvars första jernbana daterar sig från år 1854, hade år 1870 70 mil jernväg, åå hvilka samma år befordrades omkring 800,000 menniskor och 10,000,000 centner gods. Äfven ångbåtstrafiken hade vunnit ganska mycket, dock stode Sverige i detta atseende långt framför brödraländerna. Vid sådant förhållande kunde det ej nekas, att den ekonomiska utvecklingen inorden gått framåt ovanligt fort, åtminstone om man toge i betraktande våra i jemförelse med andra länder små materiella resurser. Men ännu funnes dock åtskilligt att göra, innan alla kinder för samfärdseln vore undanrödja. Hit hörde, hvad jernvägsoch ångbåtstrafiken beträffade, förbudet att köpa biljett på afgångsorten, gällande för hela resan, samt specielt beträffande ångbåtssjöfarten hiadren för danska och norska ingfartyg att idka kustfart vid Sverige. Tal. framställde härefter följande förslag till resolution: Med erkännande af hvad som bittills i de tre nordiska rikena blifvit uträttadt till kommunikationsmedlens fromma och utveckling, vill församlingen lägga de tre rikenas regeriogar på hjertat att efter yttersta förmåga fortsätta och utvidga de för detta ändamål vidtagna åtgärder, att kraftigt understödja privata företag i denna riktniog och så snart