nod a ————S KESO
Nationalekonomiska mötet i
Köpenhamn,
(Från Dagens Nyheters referent)
Köpenhamn den 6 juli 1872.
Mötet samlades i dag kl. 10 f. m. På före-
dragnivgslistan återstodo endast tvenne frågor.
Den första af dessa om förbindelse och sam-
verkan mellan de tre rikenas kommunikations-
medel inleddes af konferensrådet David, som
lemnade en ganska grundlig belysning af äm-
net. Tal. skildrade först i lifiiga färger det
välsignelserika och förädlande inflytande kom-
munikationsanstalterna utöfva, ej endast i
materielt afseende, utan indirekt, men dock
kraftigast och varaktigast, i andligt hänseende.
De närma menniskorna till hvarandra, samman-
binda nationerna med starkare baud, än någon-
ting annat kan göra; de göra menskligheten
till ett helt, framkalla hos oss känslan af att
vi, som skapade varelser, tillhöra ett och samma
slägte, att solidaritet mellan oss alla de facto
förefinnes och allt mera och mera måste komma
att göra sig gällande; de spara tid — och tid
är ponaingar — men ej rog med denna ma:
teriella vinst, härtill kommer den andliga, den
oförgängliga. Såge man på de framsteg kom-
munikationsväsendet under de sista årtion-
dena gjort i de tre nordiska rikena, så vore
framstegen - obestridligen storartade. I post-
väsendet hade vi tillegnat oss Rowland Hills
j
i
j
tvenne stora reformer, frimärkena och det lik-
artade låga brefportot; för bref mellan Dan-
mark och Norge betalades nu 8 skill. i stället
för 29l2, och mellan Sverige och Danmark 6
skill. i stället för 16; och brefvexlingen hade
ock tilltagit i otrolig grad — 1870 mottogos
på poatkontoren i Sverige, Norge och Danmark
öfver 28 millioner bref. I Sverige befordrades
1870 (på 117 telegrafstationer och trådar af
1,086 mils längd) 595,000 telegrammer, i Norge
(med 96 stationer och 975 mil trådar) 448,000
och i Danmark (med 75 stationer och 686 mil
trådar) 514,000. Äfven jernvägarne hade, i
synnerhet i Sverige och Danmark, fått en stor
uwsträckning, I Sverige, der den första jern-
vägen Köpiog—Hult bygdes 1856, funnos nu
jernvägar på 160 svenska mil, hvsraf 104!1a
tillhörande staten, återstoden privat egendom;
trafikon på dessa . banor uppgiek 1870 till
2,500,000 menniskor och omkring 50,000,000
centner gods. Jernvägarne i Darmark — den
första mellan Köpenhamn och Roeskilde anlades
1847 — hade en längd af 101!la danska mil,
hvaraf staten bygt 60 och enskilda jernvägs-
j bolag 35!12; 1870 transporterades på dessa banor
3,000,000 menniskor och 9,000,000 centner
gods. Norge, hvars första jernbana daterar
sig från år 1854, hade år 1870 70 mil jernväg,
åå hvilka samma år befordrades omkring 800,000
menniskor och 10,000,000 centner gods. Äfven
ångbåtstrafiken hade vunnit ganska mycket,
dock stode Sverige i detta atseende långt
framför brödraländerna.
Vid sådant förhållande kunde det ej nekas,
att den ekonomiska utvecklingen inorden gått
framåt ovanligt fort, åtminstone om man toge
i betraktande våra i jemförelse med andra
länder små materiella resurser. Men ännu
funnes dock åtskilligt att göra, innan alla kinder
för samfärdseln vore undanrödja. Hit hörde,
hvad jernvägs- och ångbåtstrafiken beträffade,
förbudet att köpa biljett på afgångsorten, gäl-
lande för hela resan, samt specielt beträffande
ångbåtssjöfarten hiadren för danska och norska
ingfartyg att idka kustfart vid Sverige. Tal.
framställde härefter följande förslag till reso-
lution: Med erkännande af hvad som bittills
i de tre nordiska rikena blifvit uträttadt till
kommunikationsmedlens fromma och utveck-
ling, vill församlingen lägga de tre rikenas rege-
riogar på hjertat att efter yttersta förmåga
fortsätta och utvidga de för detta ändamål
vidtagna åtgärder, att kraftigt understödja pri-
vata företag i denna riktniog och så snart