Bellaire och Fredrik Passy; och det var desse talare som vunno törsamlingens bjertan och bitall. Märkas bör, att de Parieu och Passy äro kända som praktiske och mångrönte politiska personligheter, hvilka ingalunda äro att stämpla som drömmare, ehurå de ha mod att hoppas äfven på stora idbers seger. HBellaire framhöll det sakförhällandet, att Verldskisto rien ovedersägligt närmar sig det mål, till hvilket förbundet syfter, ty krigen, som förr följde hvarandra oafbrutet, äro vordna undantag från regeln och allt sällspordare — ett sakförhållande, som vanligtvis förbises af upp skrämdt folk, när krig verkligon inträffar, ty man fruktar då, att verlden skall oupphörligt brinna i alla sioa hörn. Passy påminde der om, art skulle äfven målet ännu vara aflägset, är det hvarje mans pligt och ära att till sitt sista andedrag arbeta för Guds frid bland menniskorna öfver all Guds verld. I mötet, fastän afsedt egentligen för fransmän, deltogo äfven engelsmän och amerikaner, bland de senare en brorson till den ryktbare Fulton, Nästa höst skall förbundet hålla en ny kongress.