Bellaire och Fredrik Passy; och det var desse
talare som vunno törsamlingens bjertan och
bitall. Märkas bör, att de Parieu och Passy
äro kända som praktiske och mångrönte poli-
tiska personligheter, hvilka ingalunda äro att
stämpla som drömmare, ehurå de ha mod att
hoppas äfven på stora idbers seger. HBellaire
framhöll det sakförhällandet, att Verldskisto
rien ovedersägligt närmar sig det mål, till
hvilket förbundet syfter, ty krigen, som förr
följde hvarandra oafbrutet, äro vordna undan-
tag från regeln och allt sällspordare — ett
sakförhållande, som vanligtvis förbises af upp
skrämdt folk, när krig verkligon inträffar, ty
man fruktar då, att verlden skall oupphörligt
brinna i alla sioa hörn. Passy påminde der
om, art skulle äfven målet ännu vara aflägset,
är det hvarje mans pligt och ära att till sitt
sista andedrag arbeta för Guds frid bland
menniskorna öfver all Guds verld. I mötet,
fastän afsedt egentligen för fransmän, deltogo
äfven engelsmän och amerikaner, bland de
senare en brorson till den ryktbare Fulton,
Nästa höst skall förbundet hålla en ny kon-
gress.