och andra lägenheter uppskattats i värde till
52,143 607 rdr: hemmansklyfningar hafva öfver-
gått 10 so mantal, dervid klufvits 15,360 qvudrat-
ref jord. Siädernas jordareal utgör något öfver
27,677 qvadratref; taxeringsvärdet af hus, tomter
och jordar 14 695,230 rdr; nybyggda hus för år
1870 14, bebyggda tomter 764. Sammanlagda
taxeringsvärdet år 1870, eller 66,844,837 rdr, un-
derstiger samma värde för 1865 med 1,326,485 rdr.
Under ,perioden hafva atslutats 76 laga skiften
för en kostnad af vid pass 150,000 rdr; och hafva
dervid 232,910 qvadratref jord blifvit skiftade;
de qvarboende delegarnes antal uppgår till 284,
de utflyttades till 220.
Kronouppbörden, hvilken år 1868 uppgick till
1,104,712 rår 23 öre, har under år 1870 växt till
1,427,102 rdr 56 öre, en tillökning under så kort
tid af öfver 320,000 rdr. Skulle kronouppbörden
under nästa qvinqvennium ökas i samma pro-
gression, så skulle den år 1880 uppgå till inemot
2!3 millioner.
I afseende å länets kommunala utskylder och
finanser inhemtas, att någon landstingsskatt un-
der nu tilländalugna period icke upptagits; att
landstinget, hvars kassabehållning år 1870 ut-
gjorde 7,406 rdr 73 öre, haft i inkomster unge-
fär 8,000 rdr årligen, samt bland utgitterna 2,000
rår till jordbroket, 4,000 rdr till elementarläro-
verk, samt under vissa år till industrien, folk-
skolan och pensioner m. m. r 1870 uppgick
sammanräknade utgiftssumman för länets 17 hä-
rader till 25.198 rdr 28 öre, eller närmare 1,500
rår för hvarje härad; inkomsterna utgöras en-
dast af treskiftesböter samt i några härader ett
mindre belopp statsmedel.
Hvad angår samtliga socknarnes finanser visar
sig att 1870 utgått en utgift till kyrkan af om-
kring 44,000 rdr, till skolan 58,000 och till de
fattige 80,000 rdr. De till folkskolorna utgående
statsbidrag uppgå till vid pass 24,000 rdr pr år.
Till bestridande af de kommunala utgifterna
hafva 75 af länets socknar egt en större eller
mindre tillgång uti afkastningen af deras socken-
magasiner. Endast uti 44 socknar har utdebite-
ring för andra ändamål inom socknen än till
kyrka och presterskap, skola och fattigvård un-
der år 1870 ifrågakommit.
Äfven i fråga om städernas finansiela ställning
under perioden förmärkes en icke obetydlig
stegring af utgifterna, hufvudsakligen för fattig-
vården, under åren 1868 och 1869 och någon
minskning år 1870. De direkta kommunalskat-
terna hafva vid jemförelse med förra och denna
eriod ökats i Upsala med ungefär 25 och i En-
Köping 55 procent.
Samtliga utgifter för kommunala behof inom
länet hatva årligen, utom år 1867, öfverstigit in-
komsterna, år 1870 med 18.687 1dr 57 öre; och
utgör städernas skuld vid periodens slut 384,600
rdr och landkommunernas 29,577 rdr 78 öre.
Läroanstalter, Uti den vid Ultuna inrättade
mejeriskola meddelas undervisning i medeltal åt
80 landtbrukselever, 25 lärlingar och 7 meje.i-
elever. Andra större tillämpningsskolor för landt-
bruk eller husslöjd finnas icke inom länet. Uti
Upsala söndagsaftonskola, utgörande en slags
folkhögskola, uppgick antalet lärjungar under
1870 års hösttermin till 205. Upsala aftonskola,
som eger omkring 2,000 rdr i årligt underhåll af
staden, är besökt af omkriog 150 lärjungar i ter-
min. Upsala praktiska kommunalskola, hvars
uppgift namnet antyder, eger 8 lirare och 60
lärjungar, och är kursen beräknad från den 15
oktober till den 16 april. Denna skola är ännu
helt ny, men tyckes hafva för sig en mycket
förhoppningsfull framtid. Förhögre elementarläro-
verket är uppförd en ny byggnad, eom i sin helhet
kostat 320,000 rår, Enköpings och Värge flick-
skolor, barnskolan vid Vijk. slöjdskolan för flickor
vid Gims bruk samt den i Yttergarns sucken be-
fintliga skolan för undervisning i land bruk w,
m.y, hafva alla under perioden förtsast sin gagne-
rika verksamhet. Någon nirmare uppgift rörande
folksköoleväsendet finnes ej meddelad
Penningeväsendet. At hypoteks- och kredit-
anstalter märkas: Milareprovinsernas. hypoteks-
förenings- och enskilda bank; Uplands enskilda
bank, Lagunda och Hagunda hiraders pupillkassa
(i förening med sparbank), länets brands:ods-
bolag, bolaget till försäkring mot förluster i följd
af sjukdom bland hornboskapen, rusthållarnes
remonteringskassa samt enöreskassa, hvilka alla
inrättningar fortfarande utvidga rörelsen hvar för
sitt särskilda ändamål. : ;
Uti sparbankerna, till antalet 4. utgjorde vid
elutet af 1865 antalet delegare 7,324 med en be-
hållning af 1,407,768 rdr och år 1870 9.697 samt
behållna beloppet 1,997,988, hvadan alltså dylika
penningeanstalter jemväl inom detta län visa sig
ega fortfarande förtroende samt utöfva ett allt-
mera välgörande- inflytande i ekonomiskt hän-
seende. z - a E :
Offentliga sjukvårdsanstalter åro: Upsala Cen-
tralhospital med vid pass 100 sinnessjuke årli-
en, akademiska sjukhnset samt dermed förenade
änets lasarett och kurbus: Kostnaden för detta
sjukhus, gom fullbordades 1867 och är inredt
med öfver 300 sjuksängar, har med inredning
och inventarier uppgått till 350 600 rdr. Veck-
holms hospital för ålderstigna fattiga med 12 stän-
digt upptagna platser; hvarjemte må nämnas vat-
tenkuranstalten i Upsala, hvilken årligen anlitas
af 150—200 personer, samt Hellby killla i Litslena
socken, besökt af ungefärligen lika antal.
Sjukvården handhafves af 4 provinsial-;2 stads-,
2 grufve-; bruks- och distrigtläkare; 3 militär-
läkare samt härförutom medicinska fakultetehs 7
professorer och 4 adjunkter. Af djurläkare fin-
nas 1 länsdjurläkare, 2 private djurlikare och 2
hästläkare vid regementen; dessutom 2 fältsbirs-.
mästare, 66 barnmorskor och 5 apotek.
Beträffande slutligen fattigvården visar sig, att
fattigvårdssamhällen med gemensam vård utgjorde
under hela perioden 84, de i rotar indelade 8
med tillhopa 146 rotar; att fattighjonen uppgingo
år 1866 till 1,639, år 1870 till 1,965, understöds-
tagarne år 1866 till 2.055 och 1870 vill 2,457,
inkomsterna för fattigvården år 1866 till 88,457.,
rdr, 1870 till 115,047,89 rdr. samt 1866 års utgif
i d
763 es rdr och 1870 års till 118,581;
ad AN 0 FAL
