och andra lägenheter uppskattats i värde till 52,143 607 rdr: hemmansklyfningar hafva öfvergått 10 so mantal, dervid klufvits 15,360 qvudratref jord. Siädernas jordareal utgör något öfver 27,677 qvadratref; taxeringsvärdet af hus, tomter och jordar 14 695,230 rdr; nybyggda hus för år 1870 14, bebyggda tomter 764. Sammanlagda taxeringsvärdet år 1870, eller 66,844,837 rdr, un derstiger samma värde för 1865 med 1,326,485 rdr. Under ,perioden hafva atslutats 76 laga skiften för en kostnad af vid pass 150,000 rdr; och hafva dervid 232,910 qvadratref jord blifvit skiftade; de qvarboende delegarnes antal uppgår till 284, de utflyttades till 220. Kronouppbörden, hvilken år 1868 uppgick till 1,104,712 rår 23 öre, har under år 1870 växt till 1,427,102 rdr 56 öre, en tillökning under så kort tid af öfver 320,000 rdr. Skulle kronouppbörden under nästa qvinqvennium ökas i samma progression, så skulle den år 1880 uppgå till inemot 2!3 millioner. I afseende å länets kommunala utskylder och finanser inhemtas, att någon landstingsskatt under nu tilländalugna period icke upptagits; att landstinget, hvars kassabehållning år 1870 utgjorde 7,406 rdr 73 öre, haft i inkomster ungefär 8,000 rdr årligen, samt bland utgitterna 2,000 rår till jordbroket, 4,000 rdr till elementarläroverk, samt under vissa år till industrien, folkskolan och pensioner m. m. r 1870 uppgick sammanräknade utgiftssumman för länets 17 härader till 25.198 rdr 28 öre, eller närmare 1,500 rår för hvarje härad; inkomsterna utgöras endast af treskiftesböter samt i några härader ett mindre belopp statsmedel. Hvad angår samtliga socknarnes finanser visar sig att 1870 utgått en utgift till kyrkan af omkring 44,000 rdr, till skolan 58,000 och till de fattige 80,000 rdr. De till folkskolorna utgående statsbidrag uppgå till vid pass 24,000 rdr pr år. Till bestridande af de kommunala utgifterna hafva 75 af länets socknar egt en större eller mindre tillgång uti afkastningen af deras sockenmagasiner. Endast uti 44 socknar har utdebitering för andra ändamål inom socknen än till kyrka och presterskap, skola och fattigvård under år 1870 ifrågakommit. Äfven i fråga om städernas finansiela ställning under perioden förmärkes en icke obetydlig stegring af utgifterna, hufvudsakligen för fattigvården, under åren 1868 och 1869 och någon minskning år 1870. De direkta kommunalskatterna hafva vid jemförelse med förra och denna eriod ökats i Upsala med ungefär 25 och i EnKöping 55 procent. Samtliga utgifter för kommunala behof inom länet hatva årligen, utom år 1867, öfverstigit inkomsterna, år 1870 med 18.687 1dr 57 öre; och utgör städernas skuld vid periodens slut 384,600 rdr och landkommunernas 29,577 rdr 78 öre. Läroanstalter, Uti den vid Ultuna inrättade mejeriskola meddelas undervisning i medeltal åt 80 landtbrukselever, 25 lärlingar och 7 meje.ielever. Andra större tillämpningsskolor för landtbruk eller husslöjd finnas icke inom länet. Uti Upsala söndagsaftonskola, utgörande en slags folkhögskola, uppgick antalet lärjungar under 1870 års hösttermin till 205. Upsala aftonskola, som eger omkring 2,000 rdr i årligt underhåll af staden, är besökt af omkriog 150 lärjungar i termin. Upsala praktiska kommunalskola, hvars uppgift namnet antyder, eger 8 lirare och 60 lärjungar, och är kursen beräknad från den 15 oktober till den 16 april. Denna skola är ännu helt ny, men tyckes hafva för sig en mycket förhoppningsfull framtid. Förhögre elementarläroverket är uppförd en ny byggnad, eom i sin helhet kostat 320,000 rår, Enköpings och Värge flickskolor, barnskolan vid Vijk. slöjdskolan för flickor vid Gims bruk samt den i Yttergarns sucken befintliga skolan för undervisning i land bruk w, m.y, hafva alla under perioden förtsast sin gagnerika verksamhet. Någon nirmare uppgift rörande folksköoleväsendet finnes ej meddelad Penningeväsendet. At hypoteksoch kreditanstalter märkas: Milareprovinsernas. hypoteksföreningsoch enskilda bank; Uplands enskilda bank, Lagunda och Hagunda hiraders pupillkassa (i förening med sparbank), länets brands:odsbolag, bolaget till försäkring mot förluster i följd af sjukdom bland hornboskapen, rusthållarnes remonteringskassa samt enöreskassa, hvilka alla inrättningar fortfarande utvidga rörelsen hvar för sitt särskilda ändamål. : ; Uti sparbankerna, till antalet 4. utgjorde vid elutet af 1865 antalet delegare 7,324 med en behållning af 1,407,768 rdr och år 1870 9.697 samt behållna beloppet 1,997,988, hvadan alltså dylika penningeanstalter jemväl inom detta län visa sig ega fortfarande förtroende samt utöfva ett alltmera välgörandeinflytande i ekonomiskt hänseende. z a E : Offentliga sjukvårdsanstalter åro: Upsala Centralhospital med vid pass 100 sinnessjuke årlien, akademiska sjukhnset samt dermed förenade änets lasarett och kurbus: Kostnaden för detta sjukhus, gom fullbordades 1867 och är inredt med öfver 300 sjuksängar, har med inredning och inventarier uppgått till 350 600 rdr. Veckholms hospital för ålderstigna fattiga med 12 ständigt upptagna platser; hvarjemte må nämnas vattenkuranstalten i Upsala, hvilken årligen anlitas af 150—200 personer, samt Hellby killla i Litslena socken, besökt af ungefärligen lika antal. Sjukvården handhafves af 4 provinsial-;2 stads-, 2 grufve-; bruksoch distrigtläkare; 3 militärläkare samt härförutom medicinska fakultetehs 7 professorer och 4 adjunkter. Af djurläkare finnas 1 länsdjurläkare, 2 private djurlikare och 2 hästläkare vid regementen; dessutom 2 fältsbirs-. mästare, 66 barnmorskor och 5 apotek. Beträffande slutligen fattigvården visar sig, att fattigvårdssamhällen med gemensam vård utgjorde under hela perioden 84, de i rotar indelade 8 med tillhopa 146 rotar; att fattighjonen uppgingo år 1866 till 1,639, år 1870 till 1,965, understödstagarne år 1866 till 2.055 och 1870 vill 2,457, inkomsterna för fattigvården år 1866 till 88,457., rdr, 1870 till 115,047,89 rdr. samt 1866 års utgif i d 763 es rdr och 1870 års till 118,581; ad AN 0 FAL