. tills en ny, lika grundlig vattning synes erför. derlig. Träd och buskväxter, som under förra hösten och våren blifvit planterade, köra äfven vattnas och af ofvan anförda skäl på nästan enahenda sktt. Hirvid förfares Vimpligen så, att en grund men temligen bred grop eller fåra öpptages rundt kring och tätt intill busken eiler trädet, hvilken grop upprepade gånger fylles med vatten tills man är fullt säker på att vattniogen grundligt nedträngt. Om vattningen sålunda verkställes, är det I allmänhet äfven under stark torka nog att vattna en gång hvar fjortonde dag eller en gång hvar vecka, sällan behöfvas 2 gånger i veckar. Från smultronstånden, så väl de äldre som de nyplanterade, bortklippas alla utlöpare, från de nyplanterade äfven blomknopparne som under sommaren framkomma, på det ej plantorna må utmattas. Kål och potatis kupas så snart plantorna uppnått den storlek, att kupningen beqvämt kan ske. På spenateängarne qvarlemnas fröstånd oskördade, varvid tillses att dessa ej komma att stå för trångt. De vackraste af de tidigt på bänk sådda rädisorna titväljas till fröstånd och utplans teras för ändamålet i varmt läge på 2 fots afstånd. På sallatsängarne qvarlemnas vackra hufvuden till fröskörd. När bindsallaten har någorlunda utbildade blad, sammanbindas de vid torr väderlek, för att blekas och blifva möra. När torr väderlek inträffar, böra smultronplantorna ymnigt vattnas, isynnerhet straxt efter afslutad blomning under fruktsättningsperioden, då äfven ett par vattningar med gödselrvatten medföra utmärkt god verkan; de nedhängande fruktklasarne böra uppstödjas för att ej bilöga ned och smutsas af jorden. Spenat och rädisor sås för höstbehofvet. Stockrosplantor och andra fleråriga växter, hvartill fröet blifvit utsådt under maj och juni, utplanteras på sängar. Krukväxter, som cj förr blifvit omplanterade, kunna äfven nu omplanteras, äfven kunna sticklingar, bestämda för öfvervintring och blomning kommande år, nu sättas af pelargonier, törnrosor, verbenor, fuchsior, petunior m. fl. — Dahlierna gifvas en gödselvatte ning hvarje vecka. När pelargonierna blommat slut, oimplanteras de och beskäras skarpt samt ställas på en sval och skuggig plats, der de till en början sparsamt vattnas. De afskurna qvistarne användas till sticklingar. Hyscintoch tulpanlökar upptagas, när löfven gulnat, och utbredas på ett luftigt ställe; när blad och rötter här fullkomligt torkat, afputsas de försigtigt och ceh förvaras torrt och svalt till planteringstiden. Hyacintoch de ädlare tulpanlökarne upptagas årligen, men crocts, galanthus, oarcisser, kejsarkronor m. fl. få qvarstå flera år på platsen. På de lökväxter, som tvarlemnas ijorden, bortskiäras bladen. (T. f 1)