Utrikes-Nyheter,
Spanske konseljpresidenten Zorilla har nu
utfärdat en rundskrifvelse, innehållande den
nya regeringens program. Deri säges, att re
geringen skall kraftigt bekämpa upproret med
tillbjelp af den lojala armån, flottan och bor
garemilisen. Införande af jurydomstolar ut-
lofvas, ätvensom af en armåreform, som af-
skaffar konskriptionen. Regeringen skall mot-
arbeta den religiösa ofördragsamheten och
rikta sin synnerliga uppmärksamhet på förbätt-
randet af finanserna. Det är dess fasta be-
slut att till hvad pris som helst upprätthålla
det spanska områdets integritet och under-
trycka upproret på Kuba.
Hvad den bebådade borgaremilisen angår,
har regeringen redan gjort allvar deraf. Det
heter, att med det snaraste 40,000 nya gevär
skola utdelas. Som bekant, kostade det år
1869 mycken blodsutgjutelse och många be.
svärligheter att förmå borgaremilisen i de
spanska städerna att utlemna sina vapen. Att
Zorilla pu åter beväpnar den stora massan
tyckes antyda att han vill skaffa sig en mot
vigt mot den ordinario armån.
Under de senare månaderna har en doktor
Houard varit föremål för en liflig skriftvex
ling mellan Föronta staterna och Spanien,
hvilken slutligen från Amerikas sida antagit
en ganska hotfull karakter. MBSaken är föl-
jande:
På Kuba lefver en doktor Houard, som
har amerikansk borgarrätt, ehuru han i 27
års tid vistats på den spanska ön, der han
vunnit rykte som skicklig läkare. För mer
än ett är sedan blef Houard häktad af den
spanska styrelsen på blotta misstarken att
vara vänligt stämd rot de upproriske kuba.
nerne. Han fördes till ett fängelse och qvar-
hölls der, på äkta spanskt vis et: helt år, utan
att man företog ransakning i målet. Slutligen
släpades han iuför krigsrätt, vittoen af ganska
tvifvelaktig art framhades emot honom, och
på deras utsago dömdes han till 8 års fäst-
niogsarbete. Det förnämsta af de vittoen, på
hvilkas ord han fälldes, en man vid namn
Capote, har sedermera med ed styrkt, att
han vittnade falskt af fruktan för att blifva
mördad af det spanska brödraskap, som kal-
Jar sig de kubansko trivillige. De ameri-
kanske konsulerne i Cienfuegos och Havan-
na gjorde sitt yttersta för att ådsagalägga,
att fången var amerikansk medborgare: men
detta förnekades af öns spanska myndigheter,
som, äfven de, stå under de kubansko fri-
villiges skräckvälde. Under tiden fördes fån-
gen från sitt fängelse i Cienfuegos till Ha-
vanna, för att der uttjena sitt straff. Der
afrakade man honom håret och skägget, iklädde
honom fästningfångens drägt oeh höll honom
till tvångsarbete. För att han ej tillika smid-
des i fotbojor, hade han att tacka amerikan-
ske konsulns inflytande hos fästningskommen
danten, Men efter någon tids förlopp kom
åbud, att han skulle föras till Spanien. Då
ades han i jern, och det var i en skrud af
skramlande länkar han, sjuk och kraftlös, land-
sattes i Cadiz, för att derifrån forslas till Spa-
niens ohyggligaste fängelse, presidiet i Ceuta,
på afrikanska kusten midt emot Gibraltar.
Fången hade under hela tiden förklarat sig
vara amerikansk medborgare, och då hans på-
stående, i trots af kubanska styrelsens förne-
kande, tycktes ha grunder för sig, äskade
Amerikas charg6 daffaires, hr Adee, att åt-
minstone bojorna skulle aftagas honom och
att han mätte få intagas å sjukhuset i Cadiz,
tills han hunnit hemta krafter att fortsätta sin
sorgliga färd till Ceuta.
Så stod saken, när det ändtligen hade lyc-
kats amerikanska regeringen att vinna otvif-
velsktiga vittnesbörd om att Houard aldrig
varit spansk undersåte. Kubanska styrelsens
orättrådiga uppförande och de falska vittnes-