Åtskillige framstående preussiske förfat-
tare och andra utmärktare personligheter
bruka i den g k. Ling-akademien i Berlin
årligen hålla offentliga föredrag till för-
mån för folkbiblioteken i nämde stad, vid
hvilka tillfällen Berlins intelligenta och för-
näma -verld plägar vara talrikt represente-
rad. Det föredrag, som i år väckt största
uppseendet, hölls af major Meerheimb: Om
Frankrike och fransmännen, med särskildt af-
seende på kriget 1870—18714. Ur detta fö-
redrag, för långt att i sin helhet återgifvas,
meddela vi följande utdrag, som synts oss
af flera skäl förtjena komma äfven till sven-
ska allmänhetens kännedom:
Under ett fälttåg, sådant som det senaste,
hvarunder våra trupper inträngde till hjertat
at Frankrike, har soldaten tillfälle att bilda
sig helt andra föreställningar om land och
folk än de vanliga turisterna, hvilka endast
besöka de störrre städerna och befara de all-
männare stråkvägarne. Det är Luåvig Filips
och Napoleons regeringar, hvilka hafva äran
af de talrika jernvägarne och vattenkommuni-
kationerna i Frankrike. Med undanteg af några
få departementer, är landets jord utomordent-
ligt bördig. kerbruket och industrien äro
ock öfverallt i det mest blomstrande tillstånd
och utförseln af dess produkter inbringar lan-
det enorma summor. Ännu år 1869 var denva
export dubbelt så stor som hela Tysklandg,
Men under det handeln, industrien och följakt-
ligen det allmänna välståndet äro stadda i ett
oupphörligt stigande, är det omöjligt att vara
blind för de symptomer, hvilka beteckna att
intelligensen hos nationen i dess helhet är i
tillbakagående,: Det är den politiska och ad-
rainistrativa centralisationen, som omärkligt
har enerverat hela folket, som steg för steg
afvänt det att handla på egen hand och som
synes för alltid hafva beröfvat det förmågan
af sjolfbestämning.
Hvar och en, som icke bedömer fransmän-
nen ensamt efter böcker, utan betraktar dem
med en opartisk och uppmärksam blick, finner
snart att deras karakter i vissa fall har flera
brister, men i andra är vida bättre än man i
allmänhet föreställer sig. De skildringar, som
öfverdrifva den franska karakterens förtjen-
eter och tel, förskrifva sig uteslutande från
sådana ytliga författare, hvilka tillämpa på
hela folket de iakttagelser do varit i. tillfalle
göra bland en särskild och fåtalig del af Paris
befolkning, utan. att vilja eller kusna 89 stt
don stora massan af folket i alla möjliga af-
sgenden är: olik: det slags menniskor, med
hvilka ntlänningen i första band kommer i be-
röring när han ytligt studerar lifvet i den
franska hufvudstaden.
Denna massa bostår af fredliga, betänk-
samma och flitiga menniskor, som icke hafva
särdeles böjelse för politiken, hos hvilka fo-.
storlandskärleken slumrar på grund af en brist-
fällig uppfostrån och hvilka följaktligen icke
visa något som helst intresbo för landets stora
apgelägenheter. Man behöfver endas: några
ögonblicks samtal med verkliga-fransmän, he
derlige bönder eller -mindre industriidkare i
provinsstäderna för att bli öfvertygad om-denna
likgiltighet, som. redan gifver sig tillkänna i
deras djupa och öppet visade afsky- för mili-
tärtjensten. — Om jag också hade sju söner,
yttrade en bonde till mig, skullo jag inte
tillåta en enda att bli soldat.
Vill man lära känna fransmannen från hans
mest älskvärda och fördelaktiga sida, må
ste man icko betrakta honom i hans för-
hållande till samhället; utan i havs fariljlif.
Fosteriandets. ideal känner han icke. Frans-
mannen är sparsam och arbetsam och fram-
förallt homkär. Hans lifs stora uppgift är att
samla för ätt bli kapitalist, så att han, fri
ifrån ansträngningar och bekymmer, må kunna
tillbringa sin ålderdom i ettreget:licot hem