Hvarjehanda nyheter,
Skämtsam apotekare. I en af Ve
stergötlanda många städer finnes en glad apo-
ekare; fom btådöo far något fyr för sig med
Re beskedliga allmogen, som hos honom in-
köper sina helsomedel. En dag inträder i apo-
teket en lårg bondpojke med enfaldigt utse-
ende, stryker den linfärgade luggen ur synen,
rodnar ppefter örnen ssh tWibrlster på sin
pofterhirmliga festgötadialekt:
— Ja sullo fälle fräga hva ja sa ta mäk
te, lell?,..
— Hvad då med, min gubba? uppmuatrade
vår spefagel vs
— Jö se, ja Har så ebterförbantiadt ondt i
ena näsa dell! blof svaret,
Har du henne med dej, så ska vi so till
hvad vi kan göra, inföll skämtaren med orubb-
let allvar, undo det alla de kringståsnde nt-
Tisto i gapskratta
nl trähatt, Om den för ett par
år sedan i Colmar aflidne berömde fabrikanten
Muhle berättas följande:
r 1826 vandrade en fattig svatfväregosäll,
barfotad och med ränseln på ryggen, in i en
liten stad och sökte arbete i en stor maskin-
verkstad, so m tillhörde Veil och Boutoon. Hans
ttre utgiorde för honom en mycköt klen re-
komme dation och Veil, till hvilken han vände
fig, Ville ej ens lyssna till hans anhållan att
å arbste. Arbetaren fann sig i sitt öde och
gick grubblande sin väg. Plötsligt hörde han
fabrikanten ropa och vända älg om, — Hallå
munsjör, repte Veil, hvad hin är det för
slags Hatt pi har på hufvudet? — Pn trä-
hatt, herre. — Jn trähatt? Låt mig få so
litet närmare på den der pjesen! Hvar har
ni köpt den? — Jag har sjelf gjort den,
harre, Och på hvad sätt? — I svart-
stolen, — I svarfstolen! Men hatten är ju
eflång; i svarfstolen får man ju endast cirkel-
runda ting. — Ganska riktigt, herre, men
hatten är i alla fall gjord i svarfstolen. Jag
flyttade centrum och så svarfvade jag som det
föll sig Jag hade lång väg att gå och be
höfde en hatt, som kunde göra tienst som
paraply, och som jag icke bale penningar att
köpa mig en för, gjorde jag mig en sjelf.
Den fattiga arbetaren hade utan att sjelf
veta det uppfunnit den exoentriska svarfninge-
metoden, som skulle blifva utaf så utomor-
dentlig betydelse i nutidens mekanik. Veil
insåg med den driftiga fabrikantens skarpa
blick af hvilken ofantlig vigt denna uppfin-
niog var. Han tog mannen med trähatten i
sin tjenst och upptäckte snart att Muhle icke
blott var en duglig arbetare, utan derjemte
ett snille, som blott behötde gynsamt tillfälle
och litet undervisning för att utveckla tig
Muhle blef snart delegaro i affären ; sedermera
öfvertog han under Moulin hela fabriken och
förvärfvade genom den de millioner, som han
nu efterlemnat. .
Förgiftning genom kyssar, En väl-
mående familj i närheten af Colmar engagerade
en guvernant från Schweiz för att taga vård om en
liten lifiig gosse och hans lilla systern Från
första dagen sedan hon tillträdt sin befattoing
märktes att båda barnen, som dittills hade
åtnjutit den fullkomligaste helsa, blafvo sjuka
och förlorade sin matlust. En läkare tillkal
lades, men barnen blefvo allt sämre och sämre.
Nästa åtgärd som vidtogs var att låta huset
undersökas af koupestenta personer, Och sär-
skildt det rum, i hvilket barnen sofvo, för den
händelse något skadligt der skulle förefinnas.
Ingenting oroväckande kunde upptäckas, mon
amdyte af luft och omgifning m.m. tillråddes.
Detta råd följdes: föräldrarne ombytte alla
sina handtvarkare, bagare, slagtare, leveran-
törer m. m. Sjukdomen gaf ändock icke med
sig. Slutligen beslöt herrn i huset sig för att
undersöka guvernantens rum: hgh fann der
några små dosor, innehållande pulver, och då
han frågade den koketta men för öfrigt akt-
ningsvärda flickan hvartill hon begagnade detta,
erkände hon att hon sminkade sig hvarje mor-
gon och stundom äfven på ettermiddsgarne.
Vår hederliga borgare tog dosorna och bar
dem till en kemist för att låta analysera smin-
kat. Det visade sig då att detta innehöll ett
starkt gift, som barnen inandats, då de kysst
sin bonne. Hr X. afskedade genast den vackra
men alltför koketta guvernantev, Man hyser
ännu mycken oro för barnens helsa. — Det
må tilläggas, att ofvanstående berättelse är
hemtad ur tidningen Swisg Times.
Min hustr:, sade en olycklig äkta man, :
har det jemuaste lynne på jorden. Likadan .