Rysslands gamla hufvudstad.
Såsom inledning till de beskrifningar om
nu pågående utställning i Moskwa, som vi
vänta från vår korrespondent derstädes, med
dela vi i dag en sammanträngd, orienterande
redogörelse för åtskilliga förhållanden i Ryss-
lands gamla hufvndstad.
Framför många andra af verldens stora stä-
er eger Moskwa något särdeles tilldragande,
då det ju icke allenast är den traditionella
medelpunkten för ett mäktigt rike utan äfven
kan uppvisa en intressant forntidshistoria,
hvarför det i främsta rummet :har att tacka
sitt läge, som gör det till en föreningslänk
mellan östern och vestern, i hvilket sistnämda
hänseende det sålunda liknar det på gränsen
mellan två verldsdelar belägna Konstantinopel.
Från att i forntiden ha. varit- en köping,
växte Moskwa, omgifvet af barbariska och
krigiska stammar, småningom upp till en stad,
och allt efter som det vann i betydelse, blef
det äfven föremål för anfall, än från vester
af eröfringslystna -polackar, hvilka önskade
utvidga sina gränser, än från öster af vilda
och ociviliserade tartarhorder, hvilka fram
vältade i stora massor för att sköfla och
röfva. Fastän staden många gånger blef bränd
och plundrad, lyckades den likväl hvarje gåvg
åter höja sig och gick slutligen ur striden
sågom segrare, så att polackar och tartarer
måste gifva vika för den härdiga folkstam,
som samlad3s inom och utom Jess murar.
Derför är det i och omkring Moskwa den äldre
ryska historien läses; St Petersburg är blott
liksom en stad från i går, en hamn åt det
ryska riket, ty till något mera har äfven Pe-
ter den stores jernvilja näppeligen kunnat göra
detsamma.
Moskwa ligger midt i ett lindrigt kuperadt
landskap på en rad af små höjder och om-
flytes till en del af den lilla Moskwafloden,
hvilken, kommande från nordvest, slår en arm
omkring en del af staden och fortsätter sitt
lopp mot sydvest, i hvilken riktning den 1,—
1); mil längre bort sliograr sig omkring foten
af några höjder, hvarifrån man har en hän-
förande utsigt öfver staden, hvilken såsom en
karta ligger utbredd för betraktaren. -Häri-
från kan man se alla dess delar, hvarje höj-
ning och sänkning af de många höjderna med
de grönklädda dalsänkorna mellan sig, -tin-
narne, tornen och kupoleraa, som glänsai sol-
skenet, -de ljusmålade husen och de stora
trädgårdarne. Härifrån ser man palatsen Pe-
terhof och Kreml, de fåstningslika klostren
Simonoff och Narospasski, kapplöpningsplatsen,
Solonikiträdgården och de vackra barrträdsko-
garne mot,söder. Det var från de: med dessa
skogar bevuxna höjder som de franska trup-
perna-den 15 september 1812 för första gån-
gön med triumferande jubelrop -helsade.den
praktfulla staden, hvarest de väntade att finoa
slutet på sina licanden och lönen för sina
strätvanden. Det var från dessa höjder som
Napoleon boegaf sig till palatset Peterhof, der
han i två hela dagar förgäfves väntade deras
ankomst, -som borde bringa honom stadens
nycklar och såsom vanligt ödmjukt lägga dem
för segrarens fötter, bedjande om .förskoning.
Men ingen deputation kom, -och med vreda
ord på läpparne och mörka aningar i själen