En uppfinning för enklare befor-
dran af telegram.
Göteborgs Handelstidnings korrespondent
i Berlin meddelar följande intressanta notis:
En af våra medborgare, den fordne redak-
tören af Volkszeitung och aktade fysikern
Bernstein, har gjort en mycket vacker upp-
finniog för telegrafväsendet. Telegrambetor-
dringen går nemligen för de intresserade, oak-
tadt den ofantliga. snabbheten, ännu mycket
för långsamt, isynnerhet hos oss, der staten
förbehållit sig telegratmonopolet. Bernstein
betraktade såsom en stor hämmsko den om-
ständigheten, att för hvarje depesch erfordras
två tjenstemän, at hvilka den ene uppgifver
depeschen och den andre mottager densamma.
Vid en någorlunda stark trafik är ett dröjs-
mål: oundvikligt. Aovställandet af ett större
antal tjenstemän, hvilka måhända endast un-
der börstiden skulle finna tillräcklig syssel-
sättning, måste oproportionerligt fördyra tele-
graferingen. Bernstein har uppfunnit en för-
enkliog, genom hvilken en depesch på 29 ord
afsändes i 5, 7 eiler 9 bokstäfver, hvilka
lika säkert och klart återgifva innehållet. Ma-
tematiken har dervid lemnat honom sitt bi-
stånd. Han hade observerat, att alla depe-
scher låta indela sig i vissa kategorier (fa
miljedepescher, affärsdepescher o. 8. v.) och
att i dessa ett stort antal ord ständigt upp-
repas (tillkännagifvanden om fölelser, an-
komst, afresa, anvisningar m, m.); han sam-
lade fördenskull alla tänkbara depescher och
betecknade dem med siffror, så att han t. ex.
ensamt kunde sammanställa 600 familjedepe-
scher. Äfven namnen i dessa depescher sam-
lade han och gaf dem fortlöpande nummer.
När afgångs- och ankomststationen har hvar
sitt exemplar af förteckningen å dessa num-
mer, så är i sjelfva verket telegraferandet af
två siffror tillräckligt, för att genast och utan
misstag finna, hvarom det är fråga i depe-
schen och hvilket namn som afses. Men Bern-
stein gick ännu längre. Han begagnade det
bekanta matematiska rönet, att alfabetets 24
bokstäfver, sinsemellan omflyttade på 3 ele-
menter, lemna öfver 14,000 olika grupper.
Härigenom uppnådde hau möjligheten att ge-
nom 2 eller 3 bokstäfver uttrycka hvilket tal
som helst ända till 14.000, d. v. 8. att med
dessa 2 eller 3 bokstäfver säkert beteckna
innehållet af 14.000 olika uttryck, hvilka ban
ordnat i ett lexikon. Efter denna afkortniog
af innehållet återstår endast: betecknandet af