SJUNDE KAPITLET,
Jack Sheppard varnar Thames Darrell.
Afionen derpå — nemligen måndagen —
var familjen för första gängen efter den
rysliga händelsen åter samlad i samma rum,
der Thames vid sin ankomst till Dollis-hill
hade blifvit införd. Som detta varit fru
Woods favoritram och minnetaf henne så-
ledes var nära dermed förbundet, hade hvar-
ken snickaren eller hans dotter förut haft mod
att der inträda. Nu hade likväl Wood be-
slutit att ju förr dess hellre göra sig till herre
öfver sin sorg och derför gifvit befallning, att
aftonmåltiden skulle serveras i detta rum;
men oaktadt alla sina goda föresatser hade
han, vid första inträde der, mycket svårt att
bibehålla väldet öfver sig sjelf. Hans hustrus
porträtt hade blifvit borttaget från väggen,
och stället, der det hade hängt, kunde endast
igenkännas genom snöret som satt qvar; men
tomheten. på väggen väckte en djupare rörelse
hos honom, än sjelfva porträttet kunnat göra.
För öfrigt var en näsduk kastad öfver fågel-
baren, för att hindra -kanariefågeln, gom hade
varit bennes egen favorit, för att sjunga. Blom-
morna på kaminen voro vissna och slokande;
ingen hade satt dit nya, sedan hon ej mera
gjorde det. Alla dessa omständigheter, obe-
tydliga i gig sjelfva, men verkande genom de
hågkomster de väckte, rörde enklingens hjerta
och nedtryckte hans sinne.