Utrikes-N yhet Thiers tal i natioralförsamlingen den 8 d:s har icke funnit tyska pressens bifall, Den ministeriella Norddeuteche Allg. Zeitung finner dess innehåll ingalunda lugnande eller betryggande för freden i Europa. Tidningen yttrar i sin politiska öfversigt den 11 dennes: Thiers har begagnat tilltället att högtidligt försäkra det Frankrike skall söka upprätthälla freden så länge om möjligt, och att det syeselsätter Jie med kriget, utan att önska något krig. Vi vilja här icke fästa oss vid att hvarje ing allt aft tändigheterna fransk regering am. Ocer omständigheterna gifvit dylika försäkringar eller undersvaa, horuvida Thiers förklaring öfverensstämmer med fakta och i synnerhet med hans önskan att erhålla en armå, som i fredstid räknar 600,000 man. Vi kunna endast trösta oss med ett annat faktum, nemligen att den nuvarande situationen i Europa invebär uti sig den bästa garanti för freden. Thiers ger emellertid sjelf genom detta sitt tal ett nytt bevis på nödvändigheten af att alla Frankrikes grannar städse böra hålla sig fullkomligt rustade och stridsfärdigi. Hvad de transka tidningar. e beträffar, fälla de helt olika omdöme öfver presidentens anförande. Öfver hufvud taget kan det sägas, att de konungska och kejserliga bladen gilla det, under det att de republikanska, äfven de mest moderata, beklaga, att Trochus förslag om treårig tjensterid fallit igenom. De radikala bladen uttala ännu starkare sitt ogillande. De säga, att de 228, som röstade för Trochus förslag, hade med sig landets röst, att den nu förkastade grundsatsen skall åter komma till heders, när de Thierska åsigterna lefvat ut sin tid, att Thiers och församlingens majoritet, som gaf honom 1ätt, skola vara ansvariga tör hvad som kan komma att ske, och Radical förutser med ovilja hurusom en krigarkast åter skall inrättas till folkets trälbindning. Vid de fyra kompletteringsval till nationaltörsamlingen, som förliden söndag egde rum i Fransrike, atgingo trenne republikaner och en. bonapartist (Abbatucci på Korsika) med segern. I söndags var stor fest i Paris. En otalig menniskomassa hade strömmat till Longehamps, för att se den stora årliga kapplöpningen och se hr Thiers, gom enligt tidningarno skulle öfvervara tillställningen. Han infann sig också punkligt, åtföljd af sin fru, mdlle Dosne, general de Cissey, utrikesministern de Remusat, åtskilliga deputerade och ett stort antal damer, samt intog sin plats i den förra kejserliga tribunen. Den gamle. herrn -såg särdeles pigg och kraftig ut och tycktes åskäda den lifliga taflan med största nöje. Kapplöpningshästarne framfördes först till parad inför republikens president. Derefter kom kappränningen, i hvilken fem ryktbara hästar, Barbillon, Rövigny, Berryer, Reine och Cremcrne (den sistnämde engelsk), täflade om segern. Denna vanns af Cremorne. De öfriga hunno i följande ordning målet: Barbillop, Reioe, Berryer och Råvignoy. Den engelske springarens geger mottogs myc: ket kyligt af fransmännen. Af den ridderliga känsla, som firar en gäst, äfven då han segrat, märktes icke ett spår, men man visade icke heller ondt lynne. De talrikt närvarande engelsmännen helsade landsmannens seger med ett hjertligt britiskt cheer. Det pris Cre morne vann var en summa af 100,000 frank. De öfriga smärre prisen uppgingo tili 2,000 å 8,000 fraak. I England har man åter börjat upptaga tanken på en nordpolsexpedition. Enligt hvad facktidningen Nature meddelar, ämnar det geografiska . sällskapet i London gå in till regeringen med en inlaga, deri vigten skall framhållas af en nordpolsexpedition, företagen genom Smiths sund.