Utrikes-N yhet
Thiers tal i natioralförsamlingen den 8 d:s
har icke funnit tyska pressens bifall, Den
ministeriella Norddeuteche Allg. Zeitung finner
dess innehåll ingalunda lugnande eller betryg-
gande för freden i Europa. Tidningen yttrar
i sin politiska öfversigt den 11 dennes: Thiers
har begagnat tilltället att högtidligt försäkra
det Frankrike skall söka upprätthälla freden
så länge om möjligt, och att det syeselsätter
Jie med kriget, utan att önska något krig.
Vi vilja här icke fästa oss vid att hvarje
ing allt aft tändigheterna
fransk regering am. Ocer omständigheterna
gifvit dylika försäkringar eller undersvaa, horu-
vida Thiers förklaring öfverensstämmer med
fakta och i synnerhet med hans önskan att
erhålla en armå, som i fredstid räknar 600,000
man. Vi kunna endast trösta oss med ett
annat faktum, nemligen att den nuvarande
situationen i Europa invebär uti sig den bästa
garanti för freden. Thiers ger emellertid sjelf
genom detta sitt tal ett nytt bevis på nöd-
vändigheten af att alla Frankrikes grannar
städse böra hålla sig fullkomligt rustade och
stridsfärdigi.
Hvad de transka tidningar. e beträffar, fälla
de helt olika omdöme öfver presidentens an-
förande. Öfver hufvud taget kan det sägas,
att de konungska och kejserliga bladen gilla
det, under det att de republikanska, äfven de
mest moderata, beklaga, att Trochus förslag
om treårig tjensterid fallit igenom.
De radikala bladen uttala ännu starkare sitt
ogillande. De säga, att de 228, som röstade
för Trochus förslag, hade med sig landets
röst, att den nu förkastade grundsatsen skall
åter komma till heders, när de Thierska åsig-
terna lefvat ut sin tid, att Thiers och försam-
lingens majoritet, som gaf honom 1ätt, skola
vara ansvariga tör hvad som kan komma att
ske, och Radical förutser med ovilja hurusom
en krigarkast åter skall inrättas till folkets
trälbindning.
Vid de fyra kompletteringsval till national-
törsamlingen, som förliden söndag egde rum
i Fransrike, atgingo trenne republikaner och
en. bonapartist (Abbatucci på Korsika) med
segern.
I söndags var stor fest i Paris. En otalig
menniskomassa hade strömmat till Longehamps,
för att se den stora årliga kapplöpningen
och se hr Thiers, gom enligt tidningarno skulle
öfvervara tillställningen. Han infann sig också
punkligt, åtföljd af sin fru, mdlle Dosne, ge-
neral de Cissey, utrikesministern de Remusat,
åtskilliga deputerade och ett stort antal damer,
samt intog sin plats i den förra kejserliga
tribunen. Den gamle. herrn -såg särdeles pigg
och kraftig ut och tycktes åskäda den lifliga
taflan med största nöje. Kapplöpningshästarne
framfördes först till parad inför republikens
president. Derefter kom kappränningen, i hvil-
ken fem ryktbara hästar, Barbillon, Rövigny,
Berryer, Reine och Cremcrne (den sistnämde
engelsk), täflade om segern. Denna vanns af
Cremorne. De öfriga hunno i följande ordning
målet: Barbillop, Reioe, Berryer och Råvignoy.
Den engelske springarens geger mottogs myc:
ket kyligt af fransmännen. Af den ridderliga
känsla, som firar en gäst, äfven då han segrat,
märktes icke ett spår, men man visade icke
heller ondt lynne. De talrikt närvarande en-
gelsmännen helsade landsmannens seger med
ett hjertligt britiskt cheer. Det pris Cre
morne vann var en summa af 100,000 frank.
De öfriga smärre prisen uppgingo tili 2,000 å
8,000 fraak.
I England har man åter börjat upptaga
tanken på en nordpolsexpedition. Enligt hvad
facktidningen Nature meddelar, ämnar det
geografiska . sällskapet i London gå in till re-
geringen med en inlaga, deri vigten skall fram-
hållas af en nordpolsexpedition, företagen ge-
nom Smiths sund.