hvilorum på Willesdens kyrkogård, då öfver-
gafs han helt och hållet af sitt mod och sjönk
ned under bördan af sin smärta. Det var en
lycka, att Winifred emellertid hade så mycket
återhemtat sig, ätt hon kunde meddela sin far
den enda, den bästa tröst, han under dessa
omständigheter var i stånd att mottaga, nem-
ligen hennes personliga omvårdnad.
Den nödvändighet, hvari hon befunnit sig,
att med eftertanke och redighet afgifva sitt
vittnesmål om den rysliga mordgerningen, den
sargade kroppens åsyn, larmet och folksam-
lingen vid den på stället hållna ransakningen,
som fordrade hennes närvaro — alla dessa
omständigheter hade haft en plågsam verkan
på den unga flickans inbillning. Men sedan
allt detta var förbi, inträdde en bedröflig still-
het, och ehuru ej fri från gorgens smärta,
var hon likväl temligen lugn. Hvad Thames
avgår, så var han visserligen djupt och gmärt-
samt upprörd öfver den förfärliga händslse,
som hade utmärkt hans återkomst till sina
gamla vänner, men hade dock förmått bese-
gra sina känslor och egnade sina omsorger till
att lindra de aniras qval, som hade mer ome-
delbart lidit genom den olyckliga katastrofen,
Det var söndagsafton -— en mild, angenäm
afton — och ingen skulle vid det glada, lyck-
liga utseende, som stället erbjöd, kunnat
drömma om att en ryslig tragedi så nyligen
blifvit der uppförd. Fåglarne sjöngo lustigt i
träden — kornas råmande hördes från bak-